Think Pink-skandalen har under de senaste åren beskrivits som Sveriges största miljöbrottsutredning, ett fall som på allvar har satt strålkastarljuset på oegentligheter inom avfallsbranschen. Det svenska företaget NMT Think Pink, med Bella Nilsson som frontfigur, gick från att vara ett prisbelönt framgångsföretag inom återvinningsbranschen till att bli centrum för en av landets mest omfattande miljöbrottsutredningar.
Det handlar om farligt avfall, illegala dumpningar och sopbränder som fått långtgående konsekvenser för både miljön och de samhällen som drabbats. Skandalen har fått internationell uppmärksamhet och satt fokus på frågan om hur branschen övervakas och regleras. Den pågående rättegången förväntas bli en av de längsta och mest komplicerade rättsprocesserna i svensk historia.
Bakgrunden till skandalen
NMT Think Pink, tidigare NM Trading & Transport AB, grundades 1998 av Thomas Nilsson och började som ett logistikföretag specialiserat på livsmedelstransporter. Under ledning av Bella Nilsson, som tog över som vd 2014, bytte företaget riktning mot avfallshantering och återvinning. Företaget profilerade sig med sitt rosa varumärke, som symboliserade ett starkt engagemang för återvinning och miljövänlighet. Under namnet ”Think Pink” växte företaget snabbt och fick stor uppmärksamhet. Omsättningen sköt i höjden, och 2018 tilldelades Bella Nilsson DI Gasellpriset, en prestigefylld utmärkelse för snabbväxande företag.
Men under ytan började problem uppstå. År 2016 anade polisen oråd efter att 600 ton farligt avfall hade upptäckts på en anläggning i Värmland. Det var starten på en lång utredning, där allt fler platser runt om i Sverige identifierades som dumpningsplatser för farligt avfall. Trots de första varningstecknen fortsatte företaget att expandera, och under 2019 omsatte de 129 miljoner kronor med en vinst på över nio miljoner.
Skandalens uppdagande och första larmrapporter
Skandalen började ta form när polisen i Värmland gjorde sitt första fynd 2016. Det handlade om stora mängder osorterat byggavfall som hade lämnats på en av företagets anläggningar, utan någon form av säker hantering. Detta väckte misstankar om att företaget inte hanterade avfallet på det sätt som de utgav sig för att göra. Vid denna tidpunkt förvarades redan flera tusen ton sopor på företagets anläggningar runtom i landet, vilket var långt utöver vad som var tillåtet enligt gällande miljölagstiftning.
Det som först såg ut som en isolerad incident växte snart till en omfattande härva av illegal avfallshantering. Företaget misstänks ha kringgått regler och förordningar genom att erbjuda mindre kommuner pengar för att lagra avfall tillfälligt, samtidigt som de utnyttjade bristande tillsyn och kontroll. I stället för att sortera och återvinna avfallet, som företaget hävdade i sina marknadsföringskampanjer, maldes soporna ner och lagrades på olika platser – ibland direkt i marken. Flera av dessa dumpningsplatser var belägna i små kommuner som Flen, Strängnäs och Botkyrka.
Avfallets miljökonsekvenser
Konsekvenserna av Think Pinks hantering av avfall har varit enorma. De tusentals ton byggavfall som de dumpade innehöll farliga ämnen som koppar, bly och zink – ämnen som i höga halter är direkt skadliga för både miljö och hälsa. Markprover från anläggningar i Skultuna och andra platser visade förhöjda nivåer av dessa tungmetaller, vilket kan ha långtgående konsekvenser för jorden och grundvattnet i området. Om dessa ämnen sprider sig kan de göra marken obrukbar, vilket kan påverka framtida jordbruk och bostadsutveckling.
Enligt undersökningar riskerar de giftiga ämnena som har dumpats att orsaka allvarliga hälsoproblem som cancer och hjärtproblem. Marken där avfallet har grävts ner kan ta decennier, om inte längre, att sanera. Vissa områden riskerar att förbli obrukbara, vilket skapar stora ekonomiska påfrestningar för både kommunerna och fastighetsägarna.
Händelseförloppet i Think Pink-skandalen
Skandalen har varit omfattande och händelseförloppet sträcker sig över flera år. Här är några av de viktigaste händelserna:
- 2016 – Två poliser i Värmland upptäcker 600 ton farligt avfall vid en anläggning som tillhör Think Pink.
- 2019 – Bränder bryter ut vid två av företagets soptippar. Avfallet har lagrats felaktigt och är så gammalt att det knappt går att sortera.
- 2020 – Bella och Thomas Nilsson grips, misstänkta för grovt miljöbrott. Företaget försätts i konkurs i oktober samma år.
- 2021-2022 – Stora mängder avfall måste forslas bort från dumpningsplatser för att minska brandrisken, bland annat i Botkyrka.
- 2023 – Åtal väcks mot elva personer, inklusive Bella och Thomas Nilsson, för grovt miljöbrott och ekonomisk brottslighet.
- 2024 – Rättegången inleds i september och beräknas pågå till maj 2025.
Sopbränder och brandrisk
Ett av de mest dramatiska inslagen i Think Pink-skandalen var de återkommande sopbränderna. Vid företagets anläggningar i bland annat Kagghamra och Kassmyra i Botkyrka bröt bränder ut som var så omfattande att räddningstjänsten hade svårt att släcka dem. I Kagghamra brann det så länge att giftig rök spred sig över flera mil, vilket tvingade boende i närheten att hålla sig inomhus. Föräldrar varnade sina barn för att vistas utomhus och den tjocka, svarta röken orsakade stora hälsorisker.
Kommunen i Botkyrka tvingades till slut agera, och 48 000 ton avfall transporterades bort från Kassmyra för att förhindra ytterligare bränder. Denna insats var både tidskrävande och kostsam och pågick ända fram till 2022. Trots detta återstod stora mängder avfall på andra platser runtom i Sverige, vilket fortsatt utgöra en risk för både miljön och människors hälsa.
Åtal och rättsliga processer
Den 28 december 2023 väcktes åtal mot elva personer, däribland Bella och Thomas Nilsson. Åklagarna anklagar dem för att ha kringgått miljölagstiftningen och istället dumpat stora mängder avfall på platser där det aldrig borde ha förvarats. Enligt åtalet har företaget fraktat hundratusentals ton avfall till över 20 platser i Sverige. Totalt omfattar åtalet över 45 000 sidor och utredningen har tagit nästan fyra år att färdigställa. Ett tjugotal utredare från olika delar av landet har varit inblandade i att sammanställa bevisningen.
Bella Nilsson och de andra åtalade nekar till anklagelserna och hävdar att miljögifterna redan fanns på plats när de tog över anläggningarna. De menar också att de väntade på fördelaktiga återvinningspriser i samband med Brexit, vilket de påstår förklarar varför soporna blev kvar så länge.
Rättegången beräknas pågå i över nio månader och avslutas i maj 2025. Efter detta väntar en ny rättsprocess där flera av de åtalade står anklagade för ekonomisk brottslighet, bland annat grovt bokföringsbrott och trolöshet mot huvudman.
Internationell uppmärksamhet och konsekvenser för avfallsbranschen
Skandalen har väckt internationell uppmärksamhet och har satt strålkastarljuset på den svenska avfallsbranschen och dess regleringar. Många experter menar att fallet visar på allvarliga brister i tillsynen och övervakningen av avfallsbolag. Den illegala dumpningen har fått stora konsekvenser för de kommuner som drabbats, både ekonomiskt och miljömässigt. Många av de drabbade platserna kommer att behöva saneras under lång tid framöver, vilket innebär enorma kostnader för skattebetalarna.
Lärdomar från Think Pink-skandalen
Think Pink-skandalen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända när miljöbrott sker i stor skala och företag utnyttjar brister i tillsynen för att maximera sina vinster. Det är ett fall som både miljövänner och företagare bör lära sig av. Återvinning och avfallshantering är en bransch där miljöhänsyn måste vara högsta prioritet. När företag väljer att ignorera detta för snabba vinster kan konsekvenserna bli förödande.
Oavsett hur rättegången slutar kommer Think Pink att förbli ett av de mest omtalade miljöbrotten i svensk historia och ett tydligt exempel på hur viktigt det är att företag tar sitt miljöansvar på allvar. Det är nu upp till rättssystemet att se till att de ansvariga ställs till svars och att skandalen leder till skärpta regler och bättre tillsyn inom avfallsbranschen.