Glyfosat: så fungerar världens mest använda ogräsmedel, risker, regler och miljöpåverkan

Glyfosat används i stor utsträckning i jordbruket och trädgårdsskötseln, främst för att bekämpa oönskad växtlighet. Men det är inte vilken produkt som helst. Det är ett ämne som ofta väcker debatt, både bland forskare, odlare och privatpersoner. Du kanske har hört om det i diskussioner kring livsmedelssäkerhet, miljögifter eller invasiva växter som parkslide.

Den 28 november 2023 beslutade EU-kommissionen att förlänga godkännandet av glyfosat till och med den 15 december 2033, ett beslut som föregåtts av en omfattande utvärdering där svenska Kemikalieinspektionen ingick i utvärderingsgruppen. Här går vi igenom vad glyfosat är, hur det fungerar, vilka risker och fördelar som finns och vad du bör tänka på när du använder ett glyfosatbaserat ogräsmedel.

Så fungerar glyfosat ogräsmedel

Glyfosat är ett systemiskt ogräsmedel, vilket innebär att det tränger in i växtens vävnad och transporteras till rötterna. Det blockerar ett enzym (EPSPS) som växter, svampar och vissa mikroorganismer behöver för att producera aminosyror. Eftersom djur saknar detta enzym är glyfosat inte akut giftigt för människor eller djur annat än vid mycket höga doser, enligt SLU:s centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön. Den behandlade växten slutar växa och dör gradvis under en till två veckor efter applicering.

Det används ofta för att rensa bort ogräs före plantering av nya grödor eller på gångar, uppfarter och andra områden där man inte vill ha någon växtlighet alls. I vissa fall används det även i kombination med genetiskt modifierade grödor som tål glyfosat, vilket gör att odlaren kan spruta hela fält utan att skada grödan. Den användningen är dock inte tillåten i Sverige, där GMO-grödor inte odlas kommersiellt.

Glyfosat upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E. Franz och började säljas under varumärket Roundup av Monsanto från 1974. Sedan patentet gick ut år 2000 säljs glyfosat av flera olika tillverkare, och ämnet är idag det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel i världen. I Sverige används enligt äldre uppgifter mellan 600 och 700 ton glyfosat årligen.

Är det säkert att använda glyfosat?

Den stora frågan många ställer sig är om glyfosat verkligen är säkert, både för människor och miljön. Forskningen ger olika svar beroende på vem man frågar.

Den vetenskapliga konflikten: EFSA mot IARC

År 2015 klassade Världshälsoorganisationens cancerforskningsenhet IARC glyfosat som ”troligen cancerframkallande för människor” (grupp 2A). Den slutsatsen baserades framförallt på begränsade bevis från epidemiologiska studier av jordbruksarbetare och tydligare bevis från djurförsök. EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA och kemikaliemyndigheten ECHA kom till motsatt slutsats: i sina utvärderingar 2023 fann de att klassificering av glyfosat som cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt inte är vetenskapligt motiverat.

Det är denna skillnad mellan myndigheter som driver mycket av den fortsatta debatten. I juni 2025 publicerades dessutom en ny studie från det italienska Ramazzini-institutet om glyfosats potentiellt cancerframkallande effekt. EU-kommissionen har begärt att råddata från studien ska lämnas ut och utvärderas av ECHA och EFSA, för att bedöma om tidigare slutsatser behöver revideras.

EU:s tolerabla dagliga intag

Inom EU finns ett gemensamt tolerabelt dagligt intag (TDI) för glyfosat på 0,5 mg/kg kroppsvikt per dag, enligt EU-förordning 2017/2324. Livsmedelsverket analyserar resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel och bedömer att de halter som hittas, både i svenska och importerade produkter, inte utgör någon hälsorisk för konsumenter.

Säkerhetsåtgärder vid eget bruk

För dig som vill använda glyfosat ogräsmedel finns det några viktiga säkerhetsåtgärder att tänka på. Notera dock att privat användning är kraftigt begränsad i Sverige (se avsnittet om lagstiftning längre ner):

• Använd skyddshandskar och undvik kontakt med huden
• Spraya inte när det blåser för att undvika att medlet sprids till växter du vill behålla
• Håll husdjur och barn borta från behandlade områden tills det torkat

Glyfosatens påverkan på miljön

När det gäller miljöpåverkan är glyfosat inte helt harmlöst. Även om ämnet bryts ner relativt snabbt i jord, finns det risk för att det sköljs ut i vattendrag vid kraftigt regn eller vid felaktig användning. Det kan påverka vattenlevande organismer, särskilt när det kombineras med tillsatsämnen som ökar medlets effektivitet. Inom EU:s godkännandeprocess klassas glyfosat som ”giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter” (Aquatic Chronic 2).

Ett annat problem är att överanvändning av glyfosat kan leda till resistens hos ogräs. Det innebär att vissa växter anpassar sig och inte längre påverkas av medlet, vilket gör bekämpningen svårare och kan leda till ännu mer kemikalieanvändning i längden. Resistensutveckling är ett växande problem särskilt i länder som USA och Brasilien där glyfosatresistenta grödor odlas i stor skala.

I Sverige är glyfosat klassat som ett särskilt förorenande ämne inom vattenförvaltningsarbetet, med en bedömningsgrund på 100 µg/l enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Spår av glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA hittas regelbundet i svenska yt- och grundvatten.

Så används glyfosat i kampen mot parkslide och andra invasiva växter

Parkslide är en av de mest svårbekämpade växterna i Sverige. Den sprider sig snabbt och kan tränga igenom både asfalt och husgrunder. Många bekämpningsmetoder har testats, men en av de vanligaste är att använda glyfosat mot parkslide. Resultaten varierar.

Forskaren dr Daniel Jones vid Swansea University, en av världens ledande experter på parkslide, har uttalat att glyfosat är det enda växtskyddsmedel som visat tillförlitlig effekt på växten, men att felaktig hantering ofta gör mer skada än nytta. Att klippa eller flisa parkslide stimulerar rotsystemet att skicka ut nya skott och kan sprida växten över större ytor.

Bekämpning av parkslide med glyfosat kräver ofta flera behandlingar under säsongen, och det är viktigt att följa en noggrann plan. Ett vanligt tillvägagångssätt är att:

• Klippa ner växten på våren
• Vänta tills den återväxt till cirka en meter
• Applicera glyfosat direkt på bladen
• Upprepa behandlingen årligen under flera år

Det är en tuff kamp, men i vissa fall har metoden visat sig effektiv, särskilt när den kombineras med mekanisk bekämpning. Notera dock att privatpersoner i Sverige inte får använda glyfosat i hemträdgårdar, kolonilotter eller på skolgårdar sedan oktober 2021.

Fördelar med att använda glyfosat

Det finns trots allt flera fördelar med glyfosat jämfört med andra metoder. Det är snabbt, effektivt och relativt billigt. För jordbrukare kan det innebära lägre arbetskostnader och bättre skördar genom att ogräs inte konkurrerar med grödor om näring och vatten. I trädgårdssammanhang kan det hjälpa till att snabbt ta kontroll över ett igenvuxet område.

Här är några typiska tillfällen där glyfosat kan vara ett praktiskt alternativ:

• Rensa gångar och stenläggningar från ogräs
• Bekämpa rotogräs med djupt rotsystem
• Förbereda odlingsytor inför ny plantering
• Minska parkslide vid större angrepp
• Hålla öppna ytor fria från oönskad växtlighet

Det gäller dock att väga dessa fördelar mot eventuella risker, både för miljön och den egna hälsan.

Tips för säker och effektiv användning

För dig som har laglig rätt att använda glyfosat (yrkesverksamma jordbrukare, järnvägstekniker eller liknande) är det viktigt att medlet används vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Här kommer några praktiska tips.

Välj en dag utan regn och vind, eftersom medlet behöver tid att absorberas av växten. Det får inte rinna av med regnet eller blåsa över på växter du vill spara. Spraya direkt på bladen och var noggrann med doseringen. Mer är inte alltid bättre.

Använd gärna munstycken som ger en bred, jämn spridning. Tänk också på att växten måste vara i aktiv tillväxt, helst i början av sommaren, för att medlet ska ge effekt.

Så gör du steg för steg

Här är en enkel guide som du kan följa:

1. Läs alltid instruktionerna på förpackningen noggrant
2. Använd skyddsutrustning, särskilt handskar och skyddsglasögon
3. Spraya på torra blad under uppehållsväder
4. Undvik att spraya nära vatten eller känsliga växter
5. Håll dig borta från området tills växten vissnat

Denna metod passar bäst för områden där du inte vill ha någon växtlighet alls, snarare än i rabattkanter eller nära känsliga perenner.

Alternativ till glyfosat: finns det miljövänligare val?

Det finns flera alternativa metoder till glyfosat, särskilt för dig som vill ha ett mer miljövänligt sätt att bekämpa ogräs. Vissa är mekaniska, andra bygger på naturliga ämnen eller värmebehandling. Det är dock viktigt att komma ihåg att alternativen ofta kräver mer tid och arbete, och i vissa fall är mindre effektiva.

Vanliga alternativ är:

• Hetvattenbehandling, som dödar ogräsens celler med kokhett vatten
• Brännare som använder gas för att hetta upp växten
• Ättikspritlösningar som torkar ut bladen
• Manuell rensning med ogräsjärn

Dessa metoder är särskilt användbara i mindre trädgårdar, där precision är viktigare än effektivitet på stora ytor. För bekämpning av parkslide krävs dock ofta kraftigare tag, där parkslide glyfosat fortfarande är ett av de vanligaste verktygen inom professionell bekämpning.

Vad säger lagstiftningen om glyfosat?

I Sverige är glyfosat godkänt för användning, men under strikta regler. Det är Kemikalieinspektionen som ansvarar för godkännande av växtskyddsmedel, och varje produkt testas noggrant innan den släpps på marknaden.

EU-godkännandet till 2033

Den 28 november 2023 beslutade EU-kommissionen att förlänga godkännandet av glyfosat med tio år, till och med den 15 december 2033. Beslutet togs efter att medlemsstaternas omröstning inte gett kvalificerad majoritet varken för eller emot. Sverige var ett av fyra länder som ingick i utvärderingsgruppen som utredde ämnet inför beslutet. I det nya godkännandet uppmanas medlemsländerna att inte godkänna nedvissning av grödor med glyfosat vid produktgodkännande.

Svenska regler för privatpersoner

Sedan oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel med glyfosat i hemträdgårdar, kolonilotter och på skolgårdar i Sverige. Det är inte heller tillåtet att använda glyfosat på andra känsliga platser som lekplatser. För jordbrukare gäller också att det sedan länge är otillåtet att använda glyfosat för nedvissning av spannmål som ska användas som livsmedel.

Vad gäller för olika användare?

Användare	Tillåten användning
Privatperson, hemträdgård	Förbjudet sedan oktober 2021
Kolonilott	Förbjudet sedan oktober 2021
Skolgård och lekplats	Förbjudet
Jordbruk (förberedande av åker)	Tillåtet med produktgodkännande och utbildning
Nedvissning av matspannmål	Förbjudet i Sverige
Banvallar och industri	Tillåtet för yrkesverksamma

Vill du använda glyfosat i större skala bör du se till att ha rätt tillstånd och utbildning. För privatpersoner finns numera endast godkända alternativa produkter på den svenska marknaden.

Därför fortsätter debatten om glyfosat

Trots att glyfosat har använts i över 50 år fortsätter debatten. Kritiker pekar på miljöeffekterna och möjliga hälsorisker, medan förespråkarna menar att det är ett nödvändigt verktyg för att säkra livsmedelsförsörjningen och bekämpa invasiva arter som parkslide. Den svenske spannmålsbonden Björn Wallin har i intervjuer beskrivit ett glyfosatförbud som ”absurt”, med argumentet att det skulle tvinga fram mer plöjning, högre dieselförbrukning och högre arbetskostnader. Samtidigt söker många efter bättre alternativ som är både effektiva och hållbara i längden.

Oavsett var du står i frågan är det bra att känna till hur glyfosat fungerar och vad det innebär för både dig och naturen. Med rätt kunskap kan du fatta smartare beslut när det gäller användning av glyfosat.

Vanliga frågor om glyfosat

Är glyfosat förbjudet i Sverige?
Nej, glyfosat är godkänt inom EU till och med 15 december 2033 och får användas i Sverige med rätt produktgodkännande. Däremot är det sedan oktober 2021 förbjudet för privatpersoner att använda glyfosat i hemträdgårdar, kolonilotter och på skolgårdar.

Är glyfosat cancerframkallande?
Det beror på vem man frågar. WHO:s cancerforskningsenhet IARC klassade ämnet som ”troligen cancerframkallande” 2015, medan EU:s livsmedels- och kemikaliemyndigheter EFSA och ECHA gjort bedömningen att klassificering som cancerframkallande inte är motiverad. En ny utvärdering pågår efter 2025 års Ramazzini-studie.

När går EU-godkännandet för glyfosat ut?
Det nuvarande godkännandet löper till och med 15 december 2033, efter beslut av EU-kommissionen den 28 november 2023.

Får jag använda glyfosat mot parkslide?
Som privatperson nej, eftersom användning av glyfosat är förbjuden i hemträdgårdar sedan 2021. Mekanisk bekämpning är tillåten men ineffektiv. Vid större bestånd kan du anlita en yrkesverksam saneringsfirma som har rätt att använda glyfosat.

Finns glyfosat i mitt dricksvatten?
Spår av glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA hittas regelbundet i svenska yt- och grundvatten, men i halter långt under hälsogränsvärdena enligt Livsmedelsverket.