Flytande fossilgas har blivit en viktig del av dagens energilösningar, särskilt inom transporter till sjöss och industrins energibehov. Genom att kyla ned fossilgas till cirka -160 grader Celsius får man en vätska som tar upp en bråkdel av utrymmet jämfört med gasform. Men även om den här tekniken öppnar upp för smidig lagring och transport, kvarstår det faktum att flytande fossilgas fortfarande är ett fossilt bränsle med klimatpåverkan. Lär dig vad flytande fossilgas är, hur den används och vilka miljömässiga utmaningar som följer med tekniken.
Så fungerar nedkylning till flytande fossilgas
När man talar om flytande fossilgas, handlar det i praktiken om fossilgas som har kylts ner till en temperatur där den kondenseras till vätska. Denna process kallas för liquefaction och minskar gasens volym med upp till 600 gånger, vilket gör det mycket enklare att lagra och transportera gasen till områden där inga gasledningar finns.
Det är alltså samma ämne som vi tidigare kallat naturgas – men det korrekta namnet är fossilgas, eftersom den har ett fossilt ursprung. Genom att lagra gasen i vätskeform, till exempel i specialdesignade fartyg eller tankbilar, kan man leverera energi över hela världen. Den flytande fossilgasen är klar, luktfri och lättare än vatten.
Användningsområden för flytande fossilgas
Flytande fossilgas används idag i flera sektorer, inte minst inom sjöfarten där den ersätter tjockolja som fartygsbränsle. Den kan också användas inom industrin och som energikälla för att producera el och fjärrvärme. I hushåll används fossilgas i mindre omfattning, främst för matlagning och uppvärmning i områden med gasnät.
De främsta användningsområdena är:
- Bränsle i fartyg för att möta miljökrav
- Energiförsörjning till industrier där gasnät saknas
- Komplement till elproduktion i kraftvärmeverk
- Komponent vid tillverkning av plast, gödsel och kemikalier
Fossilgas i flytande form ger visserligen mindre utsläpp än kol och olja, men det betyder inte att den är fri från miljöproblem.
Vad är fossilgas egentligen?
Fossilgas är en metanbaserad gas som bildats naturligt under jordens yta under miljontals år. Den skapas när organiskt material, som växter och djur, utsätts för högt tryck och värme långt ner i jordskorpan. Eftersom gasen har ett fossilt ursprung, klassas den som en icke förnybar energikälla – precis som kol och olja.
I dag används fossilgas i flera delar av samhället: till uppvärmning, elproduktion, bränsle för fordon och som råvara inom industrin. Den har tidigare kallats naturgas, men eftersom detta kan upplevas vilseledande har termen fossilgas blivit standard. Trots att utsläppen vid förbränning är något lägre än från kol och olja, är metanutsläppen ett stort miljöproblem.
Fördelar och risker med nedkyld fossilgas
Att omvandla fossilgas till vätskeform gör den extremt kompakt. Detta är särskilt praktiskt när gas ska transporteras över långa avstånd utan tillgång till pipelines. Men den här tekniken är inte utan nackdelar.
Det krävs stora mängder energi för att kyla ner gasen till flytande form, vilket i sig skapar utsläpp. Dessutom ställer hanteringen höga krav på säkerhet, eftersom vätskan snabbt förångas om den läcker ut, vilket kan leda till explosionsrisk i slutna utrymmen.
Här är några saker att tänka på kring nedkyld fossilgas:
- Kräver extrem nedkylning och specialutrustning
- Vid läckage förångas gasen och kan stiga snabbt i luften
- Metanläckor under produktion och transport är en stark klimatpåverkare
Metan är nämligen betydligt kraftigare än koldioxid som växthusgas, vilket gör att även små läckor kan ge stora effekter.
Transporter och infrastruktur för flytande fossilgas
Flytande fossilgas transporteras främst med specialbyggda fartyg eller tankbilar. Det här har skapat nya möjligheter för global handel med fossilgas, särskilt eftersom många länder saknar egna gasresurser.
Sjöfart och LNG-terminaler
Stora fartyg lastas med flytande fossilgas (ofta benämnd LNG – Liquefied Natural Gas) i hamnar där terminaler kyler ner gasen och fyller på tankarna. Dessa terminaler är avancerade anläggningar som kräver både hög säkerhet och kontinuerlig övervakning. Under transporten måste gasen hållas kall, vilket kräver ännu mer energi.
Landtransport och lagring
På land används tankbilar och ibland tåg för att frakta nedkyld fossilgas till fabriker och industrier. Gasen lagras i isolerade behållare, som ibland placeras under jord. Säkerhetsrutinerna är omfattande, men det finns ändå en risk vid olyckor eller läckage.
Den globala infrastrukturen för fossilgas växer ständigt, men med växande kritik från forskare och miljöorganisationer.
Hur påverkar flytande fossilgas klimatet?
Även om flytande fossilgas ofta lyfts fram som ett ”renare” alternativ till kol och olja, är påverkan på klimatet fortfarande betydande. Metan, som är huvudkomponenten, är upp till 80 gånger starkare än koldioxid som växthusgas sett över en 20-årsperiod.
Förespråkare menar att fossilgas är ett övergångsbränsle som kan minska utsläppen på kort sikt. Men det förutsätter att metan inte läcker ut i luften under utvinning, transport eller lagring – något som tyvärr ofta sker.
Enligt flera studier läcker mellan 1,5 till 3 procent av metanet ut i atmosfären, vilket kan neutralisera den klimatvinst som uppstår när man byter ut kol mot fossilgas. När fossilgas används i flytande form ökar risken för läckor på grund av komplicerad hantering.
Flytande fossilgas inom industri och kemi
Fossilgas används flitigt som råvara i olika kemiska processer. Inom industrin omvandlas den till syntesgas, metanol och ammoniak – byggstenar till produkter som plast, gödsel och rengöringsmedel. Den nedkylda formen gör det enklare att leverera gas till fabriker som inte ligger nära gasledningar.
En annan användning är att producera väte genom så kallad reformering. Nästan all väte som används idag kommer från fossilgas, vilket är problematiskt ur ett hållbarhetsperspektiv. Även här har flytande fossilgas en roll som energikälla och råvara.
Är flytande fossilgas en hållbar lösning?
Det är lätt att tro att flytande fossilgas är en miljövänlig teknik eftersom den ger lägre koldioxidutsläpp än kol. Men tittar man närmare inser man att det fortfarande är ett fossilt bränsle, med de problem som följer.
Både produktion, nedkylning, transport och användning av gasen leder till utsläpp. Och även om tekniken för att hantera metanläckor finns, är det få aktörer som implementerar den fullt ut. Kritiker menar att investeringar i fossilgas – oavsett form – riskerar att bromsa övergången till förnybara energikällor.
I takt med att sol- och vindkraft blir billigare kan flytande fossilgas bli mindre konkurrenskraftig. Samtidigt fortsätter många länder att satsa på LNG som en del av sin energimix, vilket väcker frågor om långsiktig hållbarhet.
Det råder alltså delade meningar om den verkliga nyttan med flytande fossilgas. Men en sak är säker – volymen minskar, men inte problemet med flytande fossilgas.