I den akademiska världen är både internationalisering och hållbarhet två grundläggande värderingar, men dessa är inte alltid enkla att förena. Forskningssamarbeten över hela världen är avgörande för vetenskapliga framsteg, men de resor som ofta krävs – framför allt med flyg – är en stor källa till koldioxidutsläpp. Detta dilemma är särskilt tydligt för klimatforskare, som själva varnar för klimatförändringarnas konsekvenser. Hur kan de med trovärdighet forska om dessa frågor och samtidigt använda de transportmedel som bidrar till problemet?

Kevin Anderson, professor i klimatvetenskap och Zennströmprofessor vid Uppsala universitet, är känd för att ha helt avstått från flygresor i över tretton år. Han är en ledande röst för att forskare och akademiker måste anpassa sina resvanor för att minska sin klimatpåverkan, och han visar att det är fullt möjligt att vara en framgångsrik forskare utan att flyga.

Kan man vara en framgångsrik forskare utan att flyga?

För klimatforskare som Kevin Anderson är frågan om flygresor särskilt laddad. Isak Stoddard, ställföreträdande föreståndare på Centrum för hållbar utveckling (CEMUS) vid Uppsala universitet, säger att om vi inte ställer om våra resvanor nu, kommer vi att tvingas acceptera en framtid där den globala medeltemperaturen stiger med tre till fyra grader. Detta skulle leda till oöverskådliga konsekvenser för klimatet och mänskligheten.

Stoddard lyfter också frågan om huruvida det verkligen är nödvändigt att flyga för att vara en framgångsrik forskare. Han menar att vi måste hitta alternativ som möjliggör internationellt samarbete utan att kompromissa med klimatmålen. Många akademiska institutioner uppmuntrar redan sina forskare att överväga hållbara resalternativ, men det är en svår balansgång eftersom internationella nätverk och möten ofta kräver fysisk närvaro.

Alternativ till flygresor: Kevin Andersons exempel

Kevin Anderson har visat att det är möjligt att resa på ett hållbart sätt, även som internationellt aktiv forskare. Han har valt bort flygresor av miljöskäl i över tretton år, och när han reste på tjänsteresa till Kina valde han att ta tåget istället för att flyga. Under den långsamma tågresan hade han tid att skriva flera vetenskapliga artiklar, vilket visar att längre resor med tåg inte nödvändigtvis är ineffektiva – tvärtom kan de ge forskare tid och utrymme för reflektion och produktivitet.

Andersons val att inte flyga har inte bara påverkat honom personligen, utan även hans kollegor och studenter. Isak Stoddard berättar att Andersons exempel har inspirerat både på ett professionellt och personligt plan. Fler forskare och studenter väljer nu att resa mer hållbart, och inom Europa är det allt vanligare att forskare undviker flyg och istället tar tåget.

Alternativ till flygresor: Kevin Andersons exempel

Vinster med att välja bort flyget som forskare

Det finns både utmaningar och vinster med att som forskare välja bort flyget. Förutom den uppenbara miljövinsten finns det också personliga fördelar. Isak Stoddard menar att genom att förändra sitt resebeteende kan forskare minska sin klimatångest och känna att de lever i linje med sina egna värderingar. Att välja tåg eller andra hållbara transportmedel kan också ge forskare möjlighet att arbeta ostört under resan och få tid för reflektion och skrivande.

En annan viktig aspekt är att genom att föregå med gott exempel kan forskare påverka både sina kollegor och allmänheten. Att som klimatforskare välja bort flyget sänder ett starkt budskap om vikten av att ta klimatförändringarna på allvar och leva efter de råd man ger till andra.

Framtiden för akademiskt resande

Trots att internationellt samarbete är nödvändigt för vetenskapliga framsteg, visar Kevin Anderson och andra forskare att det är möjligt att delta i global forskning utan att bidra till stora mängder koldioxidutsläpp. I en tid när digitala verktyg som videokonferenser har blivit allt vanligare, har fler forskare börjat ifrågasätta om det verkligen är nödvändigt att resa fysiskt till varje konferens och möte.

Framtiden för akademiskt resande kan mycket väl innebära en kombination av digitala lösningar och mer hållbara transportmedel. Forskare kan fortsatt ha världen som arbetsfält, men med en medvetenhet om sin klimatpåverkan och en vilja att förändra sina resvanor. Klimatkrisen kräver att alla sektorer, inklusive akademin, anpassar sig och finner nya vägar att verka hållbart – och att undvika onödiga flygresor kan vara en viktig del av den lösningen.

Leave a comment