Shahram Khosravi om “Nationalstatens gränser i en migrerande värld”
I en tid av globalisering och ökad migration blir frågor om gränser och nationell identitet allt mer aktuella. Shahram Khosravi, docent och lektor i socialantropologi vid Stockholms Universitet, utforskar dessa frågor i sin föreläsning ”Nationalstatens gränser i en migrerande värld”, en del av Framtidsakademin. Khosravi fokuserar på både synliga och osynliga gränser som formas och förstärks i dagens samhälle och de konsekvenser dessa har för människor i rörelse.
Skapandet av gränser
I Khosravis föreläsning betonas att gränser inte enbart är fysiska barriärer som skiljer länder åt. Han undersöker också de osynliga gränserna – de sociala, kulturella och ekonomiska hinder som påverkar människor på flykt eller i migration. Dessa gränser kan vara lika påtagliga som murar och stängsel, men de är svårare att se och ännu svårare att överskrida.
Gränser formas genom politik, lagar och samhällsnormer och har en djupgående påverkan på människors rättigheter och friheter. Khosravi pekar på hur nationalstatens gränser används för att kontrollera rörligheten för vissa grupper medan andra får friare tillträde.
Migrationens dragningskraft
Migration är en komplex process som drivs av många faktorer, inklusive krig, förföljelse, ekonomiska kriser och klimatförändringar. Khosravi lyfter fram hur migration ofta är ett resultat av ojämlikheter på global nivå och hur vissa individer och grupper tvingas lämna sina hem för att söka en bättre eller säkrare framtid.
Han påpekar att gränsdragningen mellan ”oss” och ”dem” förstärks i diskussionen om migration. Frågor om vem som hör hemma inom nationalstatens gränser och vem som är ”utanför” blir centrala och formar hur vi förstår migration och flyktingmottagande.
Historiska perspektiv på flyktingmottagande
Genom att gräva djupt i historiens lärdomar, belyser Khosravi hur tidigare flyktingkriser har hanterats och vilka paralleller som kan dras till dagens situation. Historien visar att migration inte är något nytt fenomen, utan en central del av mänsklighetens utveckling. Trots detta möter dagens migranter och flyktingar liknande hinder som de som kommit före dem.
Khosravi ställer frågan: Vad kan vi lära oss av historien för att bättre förstå och hantera migration i vår tid? Hans svar leder oss till en mer nyanserad förståelse av migrationens orsaker och dess konsekvenser, samt hur vi kan forma en mer human och rättvis politik.
Konsekvenser av gränsskapande
En av de mest kraftfulla delarna av Khosravis arbete är hans utforskning av konsekvenserna av gränsskapande. Genom sin forskning och sina erfarenheter från fältet belyser han hur gränser påverkar människors liv och hur dessa gränser ibland kan innebära förlust av rättigheter, tillhörighet och mänsklig värdighet.
Khosravi poängterar att människor på flykt ofta befinner sig i en gråzon, där deras existens ifrågasätts av de system som ska skydda dem. Denna osäkerhet och brist på skydd gör att migranter ofta hamnar i utsatta positioner, där de exploateras och marginaliseras.
Framtidens gränser
I slutet av föreläsningen tar Khosravi upp en framtidsvision där gränser omförhandlas och nationell identitet blir mindre beroende av territorium och mer om mänskliga rättigheter och global solidaritet. Genom att förstå gränser som sociala konstruktioner kan vi börja arbeta mot en värld där människor inte definieras av de linjer som dras på en karta.
Han avslutar med att fråga oss alla: Hur kan vi som samhälle förhålla oss till en framtid där migration är en given del av vår verklighet? Vad kan vi göra för att säkerställa att gränser inte blir till hinder för mänsklig frihet och rättvisa?
Om Shahram Khosravi
Shahram Khosravi är docent i socialantropologi och har en lång erfarenhet av att studera migration, gränser och exil. Genom sitt akademiska arbete vid Stockholms Universitet har han utforskat frågor om människors rörlighet, migrationens politik och gränsernas funktioner i dagens globaliserade värld. Hans forskning belyser de personliga och politiska dimensionerna av gränsskapande, och han är en av de ledande rösterna i diskussionen om migration och gränser i Sverige.