Northvolt var länge Sveriges mest omtalade industriprojekt. Med visioner om att bli Europas ledande batteritillverkare, skapa tusentals jobb och driva den gröna omställningen, lockade bolaget till sig investerare från hela världen. Men i mars 2025 kom chockbeskedet – företaget lämnade in en konkursansökan. Det här är för dig som vill veta exakt vem som är ägare till Northvolt, vilka som varit Northvolts största ägare, och vilka som nu står med miljardförluster efter ett av Sveriges största industrihaverier någonsin.
Volkswagen – den största ägaren i Northvolt
Den tyska bjässen Volkswagen var inte bara en strategisk partner – de var den största ägaren i Northvolt, med en andel på över 22 procent. Deras engagemang började redan 2021 då bolaget investerade hela 900 miljoner euro. Året därpå följde ytterligare en investering på cirka 500 miljoner euro. Dessa summor visar på det enorma förtroende Volkswagen hade för Northvolt som framtidens batteritillverkare.
Men problemen började hopa sig redan under 2023, och när företaget gick in i en rekonstruktion i USA valde Volkswagen att lämna styrelsen. Dock hade de fortfarande kvar sin aktiepost – och när konkursen blev ett faktum var det inget annat än en miljardförlust som väntade. Deras andel värderades till flera miljarder kronor, som nu är förlorade. Det är ett tydligt exempel på hur även världens största bolag kan hamna snett i jakten på framtidens energi.
Goldman Sachs – tung amerikansk spelare med smärtsam förlust
Amerikanska investmentbanken Goldman Sachs var näst största ägare med nära 16 procent av Northvolts aktier. De började satsa redan 2019 och byggde gradvis upp ett stort ägande. För banken var Northvolt ett prestigeprojekt inom grön energi, men satsningen blev dyr.
När Northvolt började få problem skrev Goldman Sachs snabbt av nästan 900 miljoner dollar. Det var ett tydligt tecken på att banken inte längre trodde på en vändning. En så stor nedskrivning från en av världens mest inflytelserika finansiella institutioner visar hur allvarlig situationen var redan innan konkursen blev officiell.
Bankens engagemang i Northvolt är ett exempel på hur även noga analyserade satsningar kan falla platt, särskilt i en bransch där teknikutveckling, produktion, logistik och kapital måste samspela perfekt – annars kollapsar allt.
Svenskt kapital via Vargas och Peter Carlsson
Efter de två internationella giganterna kommer svenska intressen. Harald Mix, en av Sveriges mest kända investerare, hade via sitt investmentbolag Vargas Holding AB ett ägande på omkring 7,6 procent. Det gör honom till den tredje största ägaren i bolaget.
Peter Carlsson, Northvolts grundare och tidigare vd, låg precis bakom med ett ägande på cirka 6,9 procent genom sitt bolag Rocarma Consulting. Carlsson är inte bara en teknisk visionär med bakgrund från Tesla – han var själva ansiktet utåt för Northvolts resa. Genom hans ledarskap fick bolaget stora summor i offentligt stöd och investeringskapital.
Men även Carlsson blev en av de stora förlorarna. Trots nya investeringar i bolag som Stegra, där han indirekt äger aktier värda över 400 miljoner kronor, är det tydligt att förlusten i Northvolt är ett tungt bakslag. Inte bara ekonomiskt – utan även symboliskt, eftersom han var drivkraften bakom projektet.
Här är några av de största ägarna i Northvolt före konkursen:
-
Volkswagen – ca 22,7 %
-
Goldman Sachs – ca 20,8 %
-
Harald Mix via Vargas – ca 7,8 %
-
Peter Carlsson via Rocarma – ca 7,2 %
-
AP-fonderna – investerat ca 5,8 miljarder kronor
-
AMF – investerat ca 1,9 miljarder kronor
Svenska pensionspengar som aldrig kommer tillbaka
En stor del av det svenska pensionskapitalet investerades i Northvolt. Det skedde genom AP-fonderna, som tillsammans lade in omkring 5,8 miljarder kronor i batteritillverkaren. AMF, en annan stor svensk aktör inom pensionssparande, satsade ytterligare 1,9 miljarder kronor.
Tillsammans gör det dem till två av de största ägarna i bolaget. Även om de inte hade lika hög procentuell andel som Volkswagen eller Goldman Sachs, var summorna från ett svenskt perspektiv enorma. Nu är pengarna förlorade, och AP-fondernas representanter uttryckte sitt djupa beklagande. För Skellefteå, där Northvolts huvudfabrik låg, är det inte bara jobben som försvann – även framtidstron har fått sig en törn.
Det här visar hur offentliga och privata aktörer ibland agerar i symbios vid stora satsningar. Men det visar också riskerna – när projektet kollapsar påverkar det både samhälle och individer.
Vem är ägare till Northvolt nu?
Efter konkursansökan som lämnades in till Stockholms tingsrätt den 12 mars 2025 är situationen drastiskt förändrad. Formellt finns aktierna fortfarande, men värdet är i praktiken noll. Det betyder att tidigare ägare inte längre har något reellt inflytande eller förväntningar på avkastning.
Vem som är ägare till Northvolt nu är därför en mer teoretisk fråga än en faktisk. Bolaget befinner sig i konkursförvaltning, och det återstår att se om delar kan säljas eller tas över av nya intressenter. Men att återstarta ett så stort industriprojekt efter konkurs är mycket svårt.
Det är alltså inte längre fråga om att vara ägare – det handlar snarare om att hantera förlusten.
Orsakerna bakom Northvolts kollaps
Hur kunde något så stort och lovande gå så fel? Det finns inte ett enkelt svar, men flera faktorer spelade in:
-
Gigantiska investeringskostnader utan motsvarande intäkter
-
Upprepade förseningar i fabriksbygget i Skellefteå
-
Personalneddragningar – över 1 600 personer fick gå hösten 2024
-
Misslyckade expansioner till Polen, Tyskland och Kanada
-
Minskad global efterfrågan på elbilsbatterier
-
Teknisk problematik i produktionsstarten
En batterifabrik av Northvolts storlek är inte bara ett tekniskt projekt – det är också ett gigantiskt logistikpussel där varje komponent måste fungera i rätt tid. När en del fallerar riskerar hela kedjan att rasa. Och det var precis vad som hände.
Northvolt blev till slut ett offer för sin egen ambition. Kombinationen av hög burn-rate, pressade tidsramar och en allt mer osäker marknad blev för mycket att hantera.
Ny aktör kan ta över – men till vilket pris?
Det talas nu om att delar av Northvolt kan säljas vidare. Kanske till andra batteritillverkare, eller till kapitalstarka statliga aktörer. Det är inte ovanligt att stora industriprojekt får nytt liv efter konkurs – men det kräver både mod och kapital från nya investerare.
Skulle detta ske kan det uppstå nya juridiska frågor om tidigare ägares rättigheter. Det återstår också att se hur mycket av den befintliga infrastrukturen som faktiskt går att återanvända. I bästa fall blir fabrikerna i Skellefteå och Västerås delar av något nytt – i värsta fall förblir de symboler för en kraschad framtidsdröm.
Men oavsett vad som händer härnäst så kommer historien om Northvolt leva vidare, inte minst för alla de Northvolt ägare som satsade allt – och förlorade allt.