Vad är mikroplaster och var kommer de ifrån?

Mikroplaster är plastpartiklar som är högst 5 millimeter stora. De delas in i primära mikroplaster, som tillverkas små från början, och sekundära, som uppstår när större plastföremål bryts ned eller slits. Den överlägset största källan i Sverige är slitage från bildäck, som enligt IVL Svenska Miljöinstitutets kartläggning ger upphov till omkring 13 500 ton per år.

Sedan den 17 oktober 2023 är det förbjudet i EU att sälja produkter med avsiktligt tillsatta mikroplaster, med olika övergångstider för olika produktgrupper. Konstgräsgranulat får säljas till och med 2031. Här går vi igenom vad mikroplaster är, varifrån de kommer, vad som är förbjudet och vad forskningen säger om hälsoriskerna.

På den här sidan+

Vad räknas som mikroplast?

Den juridiska definitionen finns i EU:s kemikalielagstiftning Reach och talar om syntetiska polymera mikropartiklar. Med det menas fasta polymerer som ingår i partiklar och utgör minst 1 viktprocent av dem, och som antingen är högst 5 millimeter i diameter eller högst 15 millimeter långa med ett längd- och diameterförhållande som överstiger tre.

Uppdelningen i primära och sekundära mikroplaster säger något om var åtgärderna behöver sättas in. Primära mikroplaster är tillverkade i mikrostorlek, exempelvis granulat till konstgräsplaner, glitter och slipmedel i hudvårdsprodukter. Sekundära mikroplaster uppstår i efterhand när ett däck slits mot asfalt, när en fleecetröja tvättas eller när en plastkasse bryts ned i naturen.

Skillnaden i praktiken är att primära mikroplaster går att förbjuda, medan sekundära bara går att minska genom att förändra material, produkter och beteenden. Det är därför lagstiftningen hittills har träffat den mindre delen av problemet, samtidigt som den största källan är i stort sett oreglerad.

Vilka är de största källorna till mikroplast i Sverige?

IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde 2016 den kartläggning som fortfarande används som referens för svenska källor. Siffrorna anger hur mycket mikroplast som bildas per år, inte hur mycket som når havet, och osäkerheten är stor särskilt för vägtrafiken.

Källa	Mängd per år
Slitage från bildäck	13 500 ton
Konstgräsplaner	2 300 till 3 900 ton
Tvätt av syntetfibrer	200 till 2 200 ton
Slitage av båtbottnar	500 till 1 500 ton
Industriell plasthantering	300 till 550 ton
Hygienprodukter	cirka 66 ton

Rangordningen förvånar många, eftersom debatten länge handlade om skrubbkrämer och tandkräm. Hygienprodukterna står för mindre än en halv procent av mängden från däcken, vilket inte betyder att förbudet mot dem var fel, men det säger något om proportionerna.

Däckpartiklarna sprids med dagvatten från vägar och samlas i diken, dagvattendammar och sediment. En del renas bort i dagvattenanläggningar, en del binds i marken och en del når vattendrag och till slut havet, där partiklarna blandas med den plast som redan finns där. Vad det innebär för fisken i Östersjön är fortfarande dåligt kartlagt.

Hur mycket mikroplast sprids från konstgräsplaner?

Sverige har omkring 1 400 konstgräsplaner som tillsammans täcker cirka 10 miljoner kvadratmeter, plus ungefär 1,2 miljoner kvadratmeter hårdgjorda gummiytor på lekplatser och löparbanor. Enligt Naturvårdsverket sprids 470 till 680 ton granulat per år från konstgräsplanerna.

Granulatet lämnar planen på flera vägar. Det följer med skor och kläder ut från planen, det spolas bort med regn och smältvatten via dagvattenbrunnar, och det hamnar i snöhögar som körs bort och tippas utanför anläggningen. Åtgärder som kantzoner, granulatfällor i brunnar och rutiner för snöhantering minskar spridningen men får inte bort den.

Alternativen skiljer sig kraftigt åt i utsläpp. Granulatfria konstgräsytor släpper enligt Naturvårdsverket ifrån sig omkring 2 ton per år totalt i landet, och de hårdgjorda gummiytorna omkring 16 ton. Skillnaden mot de granulatfyllda planerna är alltså två storleksordningar.

Vad har EU förbjudit?

Den 17 oktober 2023 trädde en begränsning av avsiktligt tillsatta mikroplaster i kraft i EU:s kemikalielagstiftning. Enligt Kemikalieinspektionen omfattar begränsningen bland annat glitter, kosmetiska produkter, rengöringsmedel och växtskyddsmedel.

Övergångstiderna skiljer sig kraftigt åt mellan produktgrupperna, beroende på hur svårt det har bedömts vara att byta ut mikroplasten mot något annat. Där en fungerande ersättare redan fanns gäller förbudet direkt, medan grupper utan färdiga alternativ har fått år på sig. Så här ser tidsplanen ut:

• Löst glitter och skrubbkorn: Förbjudet direkt från den 17 oktober 2023, utan övergångstid.
• Tvätt- och rengöringsmedel: Fem års övergångstid, alltså till oktober 2028.
• Konstgräsgranulat: Åtta års övergångstid, vilket innebär försäljningsförbud från 2031.
• Kosmetiska produkter: Mellan fyra och tolv år beroende på produkttyp.
• Märkningskrav: Från den 17 oktober 2031 ska läpp-, nagel- och sminkprodukter märkas med att de innehåller mikroplast.

Produkter som redan hade släppts ut på marknaden före den 17 oktober 2023 får säljas vidare under respektive övergångsperiod. Förbudet mot konstgräsgranulat gäller försäljningen av nytt material, inte det granulat som redan ligger på befintliga planer.

Vad gäller för plastpellets?

Plastpellets är de små råvarukorn som plastindustrin smälter och formar till färdiga produkter. Spill vid tillverkning, lastning och transport är en betydande källa till mikroplast, och partiklarna är särskilt problematiska eftersom de går rakt ut i miljön utan att först ha varit en produkt.

EU antog i november 2025 förordning (EU) 2025/2365 om förebyggande av förluster av plastpellets. Alla aktörer som hanterar mer än fem ton pellets per år inom EU ska upprätta riskhanteringsplaner och installera utrustning som förhindrar spill, och kravet omfattar även transportörer som hämtar och lämnar pellets i EU-hamnar.

För större verksamheter tillkommer krav på certifiering av en oberoende part. Företag som hanterar över 1 500 ton per år ska vara certifierade senast den 17 december 2027 om de är stora, den 17 december 2028 om de är medelstora och den 17 december 2030 om de är små.

Hur påverkas hälsan av mikroplaster?

Att mikroplaster finns i människokroppen är belagt. En studie som publicerades i Nature Medicine i februari 2025, ledd av Matthew Campen vid University of New Mexico, undersökte lever, njurar och hjärna hos avlidna personer. De 91 hjärnproverna innehöll i genomsnitt 10 till 20 gånger mer mikroplast än de övriga organen.

Vad förekomsten betyder för hälsan är däremot inte klarlagt. Djurstudier har visat försämrad fertilitet och minnespåverkan, och observationsstudier på människa har pekat mot samband med cellförändringar och hjärt- och kärlsjukdom, men orsakssambanden är inte fastställda. Mätmetoderna är dessutom under utveckling, vilket gör att mängderna i olika studier är svåra att jämföra rakt av.

Det som gör frågan svårbedömd är att plast inte är ett ämne utan tusentals. En partikel kan bära med sig mjukgörare, flamskyddsmedel och stabilisatorer, och den kan dessutom binda till sig andra föroreningar från omgivningen. Samma resonemang som förs om PFAS gäller här: exponeringen är utbredd och långvarig, medan kunskapen om effekterna släpar efter.

Vad kan du själv göra?

Enskilda val räcker inte mot de största källorna, eftersom däckslitage och konstgräs styrs av infrastruktur och upphandling snarare än av hushållens beslut. Däremot går flera av de mindre källorna att påverka direkt. Följande åtgärder gör mätbar skillnad.

• Kör mindre och mjukare: Däckslitaget minskar med färre körda kilometer och med ett körsätt utan hårda inbromsningar och accelerationer.
• Tvätta syntetplagg mer sällan: Fibrer lossnar mest de första tvättarna och vid höga varvtal, så full maskin, lägre temperatur och färre tvättar ger mindre utsläpp.
• Välj naturmaterial när det går: Ull, bomull och lin ger inga plastfibrer i avloppet, till skillnad från fleece och funktionsmaterial.
• Sortera plasten rätt: Plast som hamnar i naturen bryts förr eller senare ned till mikroplast, och plastsymbolerna på förpackningen visar vilket material det handlar om.
• Borsta av skorna vid konstgräsplanen: Granulat som stannar på planen är granulat som inte hamnar i dagvattnet.

De stora besluten ligger ändå på system- och regelnivå. Dagvattenrening vid hårt trafikerade vägar, krav på däckens slitagemängd och en övergång till granulatfria konstgräsytor skulle tillsammans göra mer än summan av alla enskilda hushålls åtgärder.

Vanliga frågor om mikroplaster

Vad är mikroplaster?

Mikroplaster är plastpartiklar som är högst 5 millimeter stora. Primära mikroplaster tillverkas små från början, medan sekundära uppstår när större plastföremål slits eller bryts ned i miljön.

Vad är den största källan till mikroplast i Sverige?

Slitage från bildäck är den största källan och står enligt IVL Svenska Miljöinstitutet för omkring 13 500 ton per år. Konstgräsplaner kommer på andra plats med 2 300 till 3 900 ton per år.

Är glitter förbjudet i EU?

Löst glitter av plast förbjöds den 17 oktober 2023 utan övergångstid, som en del av EU:s begränsning av avsiktligt tillsatta mikroplaster. Glitter av andra material än syntetiska polymerer omfattas inte.

När förbjuds granulat på konstgräsplaner?

Försäljning av plastgranulat till konstgräsplaner förbjuds 2031, efter en övergångstid på åtta år från den 17 oktober 2023. Granulat som redan ligger på befintliga planer får fortsätta att användas.

Finns mikroplaster i människokroppen?

Ja. En studie i Nature Medicine från februari 2025 fann mikroplaster i lever, njurar och hjärna hos avlidna personer, med 10 till 20 gånger högre halter i hjärnan än i de övriga organen. Hälsoeffekterna är ännu inte klarlagda.

Hjälper det att tvätta kläder på lägre temperatur?

Ja, till viss del. Fibrer lossnar mest vid höga temperaturer, höga varvtal och när maskinen inte är full. Att tvätta syntetplagg mer sällan har dock större effekt än att sänka temperaturen.

Vad är plastpellets och varför regleras de?

Plastpellets är industrins råvarukorn av plast. Spill vid hantering och transport går direkt ut i miljön, och EU antog därför i november 2025 förordning 2025/2365 med krav på riskhanteringsplaner för alla som hanterar mer än fem ton per år.