Varje år slänger vi i Sverige omkring 60 kilo mat per person – och ungefär hälften av det är fullt ätbart. Det innebär att du och din familj kan kasta bort flera tusenlappar rakt ner i soptunnan, helt i onödan. Samtidigt har matsvinnet en rejäl påverkan på miljön, med utsläpp av växthusgaser och resurser som används helt i onödan. Lär dig varför matsvinn är ett problem, var det uppstår och – viktigast av allt – vad du enkelt kan göra för att minska det i din vardag.
Vad räknas som matsvinn och varför är det ett problem?
Matsvinn är mat som hade kunnat ätas men som av olika skäl inte gör det. Det kan handla om att du slänger rester som blivit över, mat som passerat bäst före-datum eller frukter som ser lite tråkiga ut men fortfarande är helt okej att äta. Det skiljer sig från livsmedelsavfall, som också inkluderar saker som ben, skal och kaffesump.
Problemet med matsvinn är inte bara ekonomiskt – det är ett miljöproblem i allra högsta grad. Produktionen av maten kräver vatten, mark, energi och transporter. När maten sen inte ens äts upp är det resurser som gått till spillo. Globalt står matsvinn för mellan 8–10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Faktum är att om matsvinn var ett land, skulle det vara världens tredje största utsläppare efter Kina och USA.
Därför slänger vi mat i onödan
De vanligaste anledningarna till matsvinn i hushållen är faktiskt ganska enkla – och därmed också möjliga att göra något åt. Det handlar ofta om att vi:
-
Köper för mycket mat och planerar dåligt
-
Glömmer bort vad vi har i kylskåpet
-
Missförstår ”bäst före”-märkningar
-
Häller ut mat och dryck för att det är lite kvar
-
Undviker mat med ”dåligt” utseende trots att den är fullt ätbar
Frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter är några av de vanligaste livsmedlen som slängs, antingen i soporna eller ner i vasken.
Så kan du minska matsvinnet i ditt hem
Det finns massor av enkla sätt att minska matsvinnet på, utan att du behöver göra stora uppoffringar. Tvärtom kan du både spara pengar och få bättre koll på maten du har hemma. Här är några smarta tips:
-
Planera dina inköp och skriv alltid en inköpslista
-
Förvara maten rätt – exempelvis håller många grönsaker längre i kylen
-
Använd frysen mer – både för rester och mat som håller på att bli gammal
-
Titta, lukta och smaka innan du slänger – bäst före är inte lika med dålig efter
-
Ät upp rester – gör en plockmiddag eller lunchlåda
-
Gör smoothies, soppor eller grytor av trötta grönsaker
Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad i längden, både för plånboken och planeten.
Matsvinnet i siffror – så mycket mat slänger vi
Visste du att en svensk familj på fyra personer i snitt slänger 130 kilo mat varje år? Det motsvarar ett värde på mellan 5000 och 6000 kronor. Bara genom att ta hand om rester bättre eller frysa in överbliven mat kan du alltså spara tusenlappar varje år.
I Sverige står hushållen för ungefär 50 procent av allt livsmedelsavfall – och av det är omkring 16 kilo per person och år sådant som faktiskt hade kunnat ätas. Lägg till de 18 kilo per person som hälls ut i vasken och du får en ganska skrämmande bild av hur mycket fullt ätbar mat som bara försvinner.
Hur matsvinnet uppstår i hela kedjan
Det är lätt att tro att matsvinn mest handlar om vad du själv slänger hemma, men faktum är att det sker i alla led från jord till bord. Redan vid odlingen kan en stor mängd mat gå förlorad på grund av ogynnsamt väder, skadedjur eller att grödor inte möter butikernas utseendekrav. I livsmedelsindustrin försvinner också mycket vid lagring, transport och förädling – särskilt i varmare länder där skadedjur och mögel är ett större problem.
Även restauranger, skolor och butiker bidrar till matsvinnet. Men den absolut största delen uppstår faktiskt i hushållen. Det betyder att det är just du som konsument som har störst möjlighet att påverka.
Vad händer med maten vi slänger?
All mat som slängs blir inte automatiskt till sopor. I vissa fall samlas matavfall in separat och används till exempel som grisfoder eller kompost som kan bli näring till ny odling. Sedan januari 2024 är det till och med lag i Sverige att hushåll och verksamheter ska sortera ut matavfall.
Men fortfarande hamnar stora mängder ätbar mat på soptippar, där den orsakar dålig lukt, drar till sig skadedjur och kan bidra till förorening av lakvatten. EU har därför gett tydliga direktiv om att matavfall i första hand inte ska deponeras, utan användas på andra, mer hållbara sätt.
Så påverkar matsvinnet klimatet
Att slänga mat är inte bara slöseri – det är ett klimatproblem. Produktionen av maten du kastar kräver energi, transporter och vatten. Tänk på allt arbete som ligger bakom en enda måltid – från odling och skörd till förpackning, transport och förvaring.
En tredjedel av all mat som produceras i världen slutar i soporna. Det betyder att resurser motsvarande en tredjedel av hela livsmedelsproduktionen används – helt i onödan. Att minska matsvinn är därför ett av de mest effektiva sätten att minska din klimatpåverkan.
FN har till och med gjort det till ett av sina globala hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030. Så varje liten insats du gör hemma bidrar till något mycket större.
Tips för att laga mat med rester
I stället för att se rester som tråkig överbliven mat – se det som en kreativ utmaning! Här är några enkla idéer:
-
Gör pytt i panna av grönsaksrester och lite överblivet kött
-
Använd gårdagens pasta i en pastasallad till lunch
-
Mosa mjuka bananer till bananpannkakor
-
Frys in grytor eller soppor i portionsförpackningar
-
Släng ner trötta grönsaker i en smoothie
Att laga mat med rester gör inte bara att du sparar pengar, du får också variation i vardagsmaten utan att behöva handla mer.
Vad du gör spelar roll i det stora hela
Det kan kännas som att en enskild persons slängda mat inte spelar så stor roll – men när du lägger ihop det med alla andra i landet, blir det snabbt enorma mängder. Och du har mer makt än du tror. Att minska ditt eget matsvinn är inte bara en bra sak för din plånbok, det är en konkret klimatinsats.
Så nästa gång du står där med en brun fläck på en banan eller en skvätt grädde i förpackningen – tänk ett varv till innan du slänger. Ditt val kan vara början på en smartare hantering av vårt gemensamma problem: matsvinn.