Dieselbilar är inte förbjudna någonstans i Sverige i dag. Den miljözon klass 3 som Stockholms stad beslutade om för ett kvartersområde i city har aldrig trätt i kraft. Länsstyrelsen i Stockholm upphävde beslutet den 19 maj 2026, med motiveringen att kommunens utredning inte visar att nyttan överväger de samhällsekonomiska konsekvenserna. Staden har överklagat till Transportstyrelsen, som avgör frågan slutligt.
Det som gäller redan nu är miljözon klass 2 på Hornsgatan i Stockholm. Där krävs Euro 6 av dieselbilar och minst Euro 5 av bensinbilar. På EU-nivå har kommissionen dessutom backat från det tänkta försäljningsstoppet 2035. Förslaget är i stället ett krav på 90 procents minskning av avgasutsläppen.
Vid utgången av 2025 fanns 5 039 431 personbilar i trafik i Sverige enligt Trafikanalys statistik över fordon i län och kommuner. Ungefär tre av fyra av dem gick på bensin eller diesel. Vad som händer med den flottan avgörs just nu på tre håll samtidigt: i Stockholms stadshus, hos Transportstyrelsen och i Bryssel.
På den här sidan
Vad hände med miljözon klass 3 i Stockholm?
Beslutet om en miljözon klass 3 fattades av Stockholms stad och skulle enligt den ursprungliga planen börja gälla vid årsskiftet 2024. Zonen omfattade ett tjugotal kvarter i city och ramades in av Kungsgatan, Sveavägen, Hamngatan och Birger Jarlsgatan. Själva ramgatorna låg utanför zonen. Även Klaratunnelns in- och utfart vid Mäster Samuelsgatan ingick.
Sedan dess har ärendet vandrat fram och tillbaka mellan tre instanser. Länsstyrelsen upphävde stadens beslut första gången den 26 maj 2025, då på formella grunder. Utredningen ansågs inte visa att området var särskilt drabbat jämfört med omgivningen. Konsekvenserna för fastighetsägare och näringsliv var dessutom bristfälligt belysta.
Transportstyrelsen gav staden rätt på den punkten den 23 oktober 2025 och skickade tillbaka ärendet för en prövning i sak. Den prövningen landade i ett nytt nej. Den 19 maj 2026 upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet om miljözon 3 på nytt, denna gång efter en avvägning mellan miljönyttan och de ekonomiska konsekvenserna för området.

Stockholms stad har överklagat även det senaste beslutet. Transportstyrelsen är sista instans. Fram till dess gäller inga körförbud alls i city. Stadens egen information om läget finns på sidan om miljözon klass 3 hos Stockholms stad.
| Datum | Vad som hände |
|---|---|
| Årsskiftet 2024 | Zonen skulle enligt stadens ursprungliga beslut börja gälla. Införandet sköts upp. |
| 26 maj 2025 | Länsstyrelsen upphävde beslutet på formella grunder. Utredningen ansågs för tunn. |
| 23 oktober 2025 | Transportstyrelsen upphävde länsstyrelsens beslut och krävde en prövning i sak. |
| 19 maj 2026 | Länsstyrelsen sa nej igen, nu i sak. Nyttan ansågs inte överväga kostnaderna. |
| Hösten 2026 | Stadens överklagande ligger hos Transportstyrelsen. Zonen gäller fortfarande inte. |
Vilka miljözoner gäller i Sverige i dag?
Sverige har tre zonklasser som riktar sig mot olika fordon. Klass 1 gäller tunga lastbilar och bussar och har funnits i decennier. Klass 2 och klass 3 infördes som möjlighet för kommunerna den 1 januari 2020 och träffar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar.
Enligt Transportstyrelsens redovisning av miljözoner finns miljözon klass 1 i åtta kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Mölndal, Uppsala, Helsingborg, Lund och Umeå. Klass 2 finns på en enda gata i hela landet, Hornsgatan i Stockholm. Klass 3 finns ingenstans.
| Zonklass | Gäller fordon | Krav | Var den finns |
|---|---|---|---|
| Miljözon klass 1 | Tunga lastbilar och bussar | Krav på fordonets ålder och utsläppsklass | Åtta kommuner, bland dem Stockholm, Göteborg och Malmö |
| Miljözon klass 2 | Personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar | Euro 6 för diesel, minst Euro 5 för bensin och etanol samt gas | Hornsgatan i Stockholm sedan 15 januari 2020 |
| Miljözon klass 3 | Alla motorfordon | Endast elfordon, bränslecellsfordon och vissa gasfordon | Ingen zon är i kraft. Stockholms beslut är upphävt |
Avståndet mellan de två zonklasserna för personbilar är stort. Klass 2 sorterar bort gamla dieselbilar medan klass 3 sorterar bort förbränningsmotorn som sådan.
Vilka bilar släpps in i miljözon klass 2?
Zonen på Hornsgatan gäller sedan den 15 januari 2020. Den omfattar större delen av gatan: från Söderledens avfart till Lignagatan västerut och från Långholmsgatan till Bellmansgatan österut. Korsande trafik berörs inte, bara genomfart i zonen.
Utsläppsklassen avgör vem som släpps in. Registreringsåret fungerar som tumregel för vilken klass bilen hamnar i.
Så tolkar du kraven på Hornsgatan
- Dieselbil: Kräver Euro 6, vilket i normalfallet betyder en bil som registrerades från den 1 september 2015.
- Bensinbil: Kräver minst Euro 5, vilket i normalfallet betyder en bil som registrerades från den 1 september 2011.
- Etanol, biogas och naturgas: Kräver minst Euro 5, alltså samma gräns som bensin. Läs mer om drivmedlet i vår artikel om biogas.
- Elbil och bränslecellsbil: Släpps alltid in, oavsett årsmodell.
- Veteranfordon och polisens fordon: Är undantagna enligt Stockholms stads föreskrift.
Registreringsåret stämmer i de flesta fall men inte i alla. Vissa modeller certifierades tidigare än gränsdatumet och några senare. Den som vill vara säker slår upp sitt registreringsnummer i Transportstyrelsens fordonsuppgifter och läser av utsläppsklassen där.
Varför luftkvaliteten driver hela miljözonsfrågan
Bakom varje miljözon ligger ett gränsvärde. Kvävedioxid från dieselmotorer är den förorening som svenska städer haft svårast att klara. Hornsgatan har i decennier varit den gata där halterna legat högst.
Enligt EU-kommissionens sammanställning av luftkvalitetsnormer ligger dagens gränsvärde för kvävedioxid på 40 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde. För de mindre partiklarna PM2,5 gäller 20 mikrogram per kubikmeter sedan 2020.
Den 23 oktober 2024 antogs ett omarbetat luftkvalitetsdirektiv, direktiv (EU) 2024/2881, som skärper normerna och för dem närmare Världshälsoorganisationens rekommendationer. Medlemsstaterna ska ha införlivat direktivet i nationell rätt i december 2026. Det är den skärpningen som gör att kommunerna räknar om sina underlag nu, långt innan de nya värdena börjar tillämpas.
Skärpningen förklarar också varför frågan inte försvinner även om Stockholm förlorar i Transportstyrelsen. En kommun som inte klarar gränsvärdena behöver visa vilka åtgärder den vidtar. Miljözonen är ett av få verktyg som ger effekt på kort tid.
Vad EU beslutade om 2035 och vad som ändrades
I mars 2023 antog EU regler som innebar att alla nya personbilar och lätta lastbilar skulle ha noll koldioxidutsläpp från 2035. Det var det beslutet som i svensk debatt kallades förbud mot nya bensin- och dieselbilar.
Den 16 december 2025 lade EU-kommissionen fram ett fordonspaket som luckrar upp kravet. I stället för noll ska tillverkarna klara en minskning av avgasutsläppen med 90 procent. De sista tio procenten ska kunna kvittas mot lågutsläppsstål tillverkat inom EU eller mot användning av bio- och elektrobränslen. Kommissionens beskrivning av paketet finns samlad på sidan om EU-kommissionens fordonspaket.
Förslaget är ännu inte lag. Det förhandlas av Europaparlamentet och ministerrådet. Positionerna ligger långt ifrån varandra.
Den konservativa EPP-gruppens förhandlare Massimiliano Salini föreslog i maj 2026 att kravet skulle sänkas till 73 procent. Socialdemokrater, gröna och delar av den liberala gruppen har gått emot. Någon slutlig text fanns inte i september 2026.

För dig som bilköpare betyder osäkerheten två saker. Begagnade bensin- och dieselbilar berörs inte av något av förslagen. Nya bilar med förbränningsmotor kommer sannolikt att kunna registreras även efter 2035, men i vilken omfattning avgörs först när förhandlingen är klar.
Betyder EU:s dieseldomar att äldre dieselbilar förbjuds?
Påståendet att åtta miljoner dieselbilar skulle förbjudas i Europa har cirkulerat i flera omgångar. Det bygger på rättsprocesser om så kallade termiska fönster, alltså programvara som stryper avgasreningen vid vissa temperaturer.
EU-domstolen har prövat tekniken. I mål C-100/21 mot Mercedes-Benz Group slog domstolen den 21 mars 2023 fast att ett termiskt fönster är en otillåten manipulationsanordning. En köpare som drabbats har därmed rätt till skadestånd från tillverkaren. Domen handlar om pengar till bilägaren, inte om att ta bilen ur trafik.
EU-kommissionen har dessutom avvisat uppgifterna om ett retroaktivt förbud som vilseledande och sagt att den inte planerar att ändra reglerna om efterlevnad i efterhand. Ingen svensk myndighet har heller aviserat något sådant. Den som äger en Euro 5-diesel får fortsätta köra den.
Euro 7 och vad de nya kraven omfattar
Nästa avgaskrav heter Euro 7 och regleras i förordning (EU) 2024/1257. Enligt förordningstexten på EUR-Lex tillämpas kraven från den 29 november 2026 för nya fordonstyper i kategorierna M1 och N1, alltså personbilar och lätta lastbilar. Från den 29 november 2027 gäller de alla nya fordon i samma kategorier.
Euro 7 skiljer sig från tidigare steg genom att flytta fokus bort från avgasröret. Avgaskraven för personbilar skärptes bara måttligt jämfört med Euro 6. Det nya ligger någon annanstans.
Tre krav som är nya i Euro 7
- Partiklar från bromsar: Regleras för första gången i EU, vilket träffar alla bilar oavsett drivlina.
- Slitage från däck: Får gränsvärden, eftersom däckpartiklar är en av de största källorna till mikroplast i miljön.
- Batteriers hållbarhet: Elbilsbatterier måste klara krav på kvarvarande kapacitet över tid.
Dessutom förlängs kravens giltighet. Utsläppsgränserna ska hållas i 200 000 kilometer och tio års användning, alltså dubbelt så länge som tidigare.
Vad utredningen Vägen mot utfasning föreslår
I maj 2026 lämnades utredningen Vägen mot utfasning, SOU 2026:33, som handlar om hur Sverige ska klara sina åtaganden enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning till 2030. Flera av förslagen riktar sig direkt mot bensin- och dieselbilar.
Utredningen föreslår att energiskatten på bensin och diesel höjs från 2028. Malus för lätta fordon skärps så att avgiften börjar tas ut redan vid 50 gram koldioxid per kilometer i stället för dagens 75. Avgiften ska dessutom tas ut i fem år i stället för tre. Bränslefaktorn för dieselfordon avskaffas.
Reduktionsplikten skärps successivt till 25 procent 2030. I dag ligger den på 10 procent för både bensin och diesel.
För miljözonerna finns ett eget förslag. Miljözon klass 3 ska delas upp i två zoner, en för personbilar och en för lastbilar och bussar, för att göra det enklare för kommuner att införa den. Förslaget är ännu bara en utredning. Huvuddelen av åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Vad det kostar att äga en dieselbil i dag
Kostnadsbilden för diesel styrs inte av körförbud utan av skatter och drivmedelspriser. Tre delar avgör.
Fordonsskatten för nyare bilar bestäms av bonus malus. Nya bilar som släpper ut mer än 75 gram koldioxid per kilometer betalar en förhöjd skatt under de tre första åren. Dieselbilar betalar utöver det ett bränsletillägg och en miljötillägg, vilket är den bränslefaktor som utredningen nu vill ta bort.
Reduktionsplikten styr hur mycket biodrivmedel som måste blandas in i det du tankar. Sedan den 1 juli 2025 ligger kravet på 10 procent för både bensin och diesel. En höjning mot 25 procent till 2030 skulle synas i pumppriset.
Andrahandsvärdet påverkas av förväntningar snarare än av gällande regler. Varje gång ett kommande förbud rapporteras sjunker efterfrågan på begagnad diesel, även när förbudet sedan aldrig införs. Den som funderar på att lämna bilen kan läsa vår genomgång av skrotningspremien innan beslutet fattas.
Kommer fler svenska städer att införa miljözoner?
Möjligheten finns sedan 2020 och kräver ingen ny lagstiftning. Kommunen fattar beslutet som en lokal trafikföreskrift. Länsstyrelsen prövar det om någon överklagar. Det är exakt den vägen Stockholms ärende har gått.
Stockholmsfallet har blivit vägledande på ett sätt som ingen räknade med. Länsstyrelsens andra beslut säger inte att miljözon klass 3 är otillåten, utan att just den här stadens utredning inte höll för avvägningen mellan nytta och kostnad.
Varje kommun som vill följa efter behöver visa två saker. Luftkvaliteten i området ska vara sämre än i omgivningen. Konsekvenserna för boende och verksamheter ska stå i rimlig proportion.
Göteborg och Malmö har miljözon klass 1 för tunga fordon men har inte beslutat om någon zon för personbilar. Så länge Transportstyrelsens prövning av Stockholm pågår har övriga kommuner dessutom starka skäl att vänta in svaret.
Så förbereder du dig som dieselbilsägare
Det finns ingen anledning till panik och ingen anledning att sitta still. Fyra saker är värda att göra oavsett hur processerna slutar.
Fyra steg som lönar sig oavsett beslut
- Ta reda på bilens utsläppsklass: Slå upp registreringsnumret hos Transportstyrelsen och notera om bilen är Euro 5 eller Euro 6.
- Kontrollera rutten: Hornsgatan är i dag den enda gatan i Sverige där en personbil kan nekas passage på grund av utsläppsklass.
- Räkna på totalkostnaden: Väg fordonsskatt, drivmedelspris och förväntat andrahandsvärde mot varandra i stället för att bara jämföra litersiffror.
- Förbered hemmaladdning i god tid: Bostadsrättsföreningar och elnätsbolag har långa ledtider. Vår guide till laddbox hemma går igenom vad installationen kräver.
Den som pendlar in till Stockholm behöver alltså inte planera om resvägen i dag. Skulle Transportstyrelsen ge staden rätt kommer zonen dessutom med införandetid, skyltning och en dispensordning, inte som en överraskning över en natt.
Vanliga frågor om förbud mot dieselbilar
Är det förbjudet att köra dieselbil i Stockholm?
Nej. Miljözon klass 3, som skulle ha stängt ute bensin- och dieselbilar från ett område i city, är upphävd av länsstyrelsen och gäller inte. Den enda begränsningen för personbilar är miljözon klass 2 på Hornsgatan, där dieselbilar behöver Euro 6.
Hur vet jag vilken utsläppsklass min bil har?
Slå upp registreringsnumret i Transportstyrelsens tjänst för fordonsuppgifter. Utsläppsklassen står i fordonets uppgifter. Registreringsbeviset innehåller samma information. Som tumregel är dieselbilar från den 1 september 2015 Euro 6 och bensinbilar från den 1 september 2011 Euro 5.
Gäller miljözonerna även utländska bilar?
Ja. En miljözon är en lokal trafikföreskrift och gäller alla fordon som färdas i zonen, oavsett var de är registrerade. Utsläppsklassen bedöms på samma sätt för ett utländskt fordon som för ett svenskt.
Vilka fordon är undantagna från miljözonerna?
Stockholms stads föreskrift undantar bland annat fordon som används i tjänsteutövning av polisen och fordon som är klassade som veteranfordon. Utryckningsfordon berörs inte heller. Övriga undantag och dispenser hanteras av stadens trafikkontor.
Måste jag byta bil före 2035?
Nej. EU:s regler gäller försäljning av nya bilar, inte bilar som redan rullar. En dieselbil som är registrerad före 2035 får köras vidare, säljas och besiktigas som vanligt även efter det året.
Blir det dyrare att tanka diesel de närmaste åren?
Sannolikt. Reduktionsplikten ligger på 10 procent sedan den 1 juli 2025. Utredningen SOU 2026:33 föreslår en skärpning till 25 procent 2030 samt höjd energiskatt från 2028. Inget av det är beslutat ännu, men riktningen är tydlig.
Påverkar miljözonerna dieselbilens andrahandsvärde?
Förväntningar på framtida regler påverkar priserna mer än reglerna själva, eftersom endast en gata i Sverige i dag ställer krav på personbilars utsläppsklass. En Euro 6-diesel är fri från zonrestriktioner överallt i landet.
Får jag köra till min bostad om en miljözon införs?
Frågan är inte avgjord, eftersom ingen miljözon klass 3 har införts. I Stockholms beslut fanns en ordning för dispenser och undantag som hanteras av trafikkontoret. Boende i zonen var en av de grupper som skulle prövas där.
Vad händer om Transportstyrelsen ger Stockholm rätt?
Då kan staden införa zonen, men först efter skyltning och en införandeperiod. Reglerna skulle då träffa bensin- och dieselbilar inom det avgränsade området i city, medan elfordon, bränslecellsfordon och vissa gasfordon släpps in.
Läs vidare på cemus.se
- Laddbox hemma: vad installationen kostar och vilka tillstånd som krävs i villa och bostadsrätt.
- Skrotningspremie: vad som gäller när du vill lämna en gammal bil till skrotning.
- Gröna lån: så fungerar finansieringen av elbil, laddbox och energiåtgärder.
- Solceller till villa: egen elproduktion som komplement till hemmaladdning.
- Klimatpolitiska rådet: organet som granskar om regeringens politik räcker för klimatmålen.
- Romina Pourmokhtari: klimat- och miljöministern bakom flera av besluten på området.
Om skribenten

Niklas Svensson har en bakgrund inom miljövetenskap och samhällsplanering, med inriktning mot hållbar utveckling. Efter studier i Mellansverige har han under flera år arbetat med utbildningsfrågor, kommunikation och rapportering inom miljöområdet, bland annat i samverkan med universitet, ideella organisationer och kommunala verksamheter. Niklas skriver för CEMUS om utbildning, miljöpolitik och praktisk hållbarhet. Hans intresse för fältet växte fram under en längre period som volontär inom naturvårdsprojekt och har sedan dess vuxit till en yrkesroll.
Kontakt: niklas.svensson@cemus.se




Kommentarer