Vad är ETS2 och när börjar den nya utsläppshandeln gälla?

ETS2 är EU:s andra utsläppshandelssystem och omfattar bränslen som används till vägtransporter, uppvärmning av byggnader och delar av den mindre industrin. Systemet skulle ha startat 2027 men är framflyttat till den 1 januari 2028, efter ett formellt beslut i Europeiska unionens råd den 5 mars 2026. Auktioneringen av utsläppsrätter startar ändå redan under 2027.

ETS2 träffar bränsleleverantörerna och inte hushållen direkt, men kostnaden förs vidare till pumpen och till uppvärmningsräkningen. Konjunkturinstitutet har beräknat att effekten på dieselpriset landar på mellan 1,24 och 1,52 kronor per liter beroende på priset på utsläppsrätter. Här går vi igenom vad systemet omfattar, varför starten sköts upp, vilka spärrar som ska hålla priset nere och hur mycket pengar Sverige får ur den sociala klimatfonden.

Vad omfattar ETS2?

ETS2 infördes genom direktiv (EU) 2023/959, som ändrade EU:s utsläppshandelsdirektiv. Systemet är skilt från den utsläppshandel som sedan 2005 gäller för kraftverk, tung industri och flyg. Där det befintliga systemet mäter utsläppen vid skorstenen mäter ETS2 dem i stället vid bränslets ingång i samhället, alltså långt uppströms.

De bränslen som omfattas är i praktiken de vanligaste fossila drivmedlen och uppvärmningsbränslena: bensin, diesel, eldningsolja, naturgas och gasol. Fast biomassa och torv ligger utanför systemet. Att naturgas omfattas är särskilt relevant i södra Sverige och på kontinenten, där gasen fortfarande värmer en stor del av bostadsbeståndet.

Sektorsavgränsningen görs med hjälp av de rapporteringskoder som används i den internationella klimatrapporteringen. Vägtransporter och uppvärmning av bostads- och servicebyggnader utgör den största delen, men även mindre industrianläggningar som ligger under tröskeln för det äldre systemet ingår. Målet är att utsläppen i de berörda sektorerna ska vara 42 procent lägre 2030 än 2005.

Vem betalar för utsläppsrätterna?

ETS2 är ett uppströmssystem. Skyldigheten ligger på den som frisläpper bränsle för konsumtion, i svensk rätt de företag som är registrerade som skattskyldiga upplagshavare hos Skatteverket. Ansvaret ligger på bolagsnivå och inte på enskilda anläggningar, till skillnad från i det äldre utsläppshandelssystemet.

De företagen behöver tillstånd för utsläpp av växthusgaser, en godkänd övervakningsplan och en årlig, verifierad rapport. Naturvårdsverket är svensk tillstånds- och tillsynsmyndighet. Rapporteringen har pågått sedan 2025 för 2024 års utsläpp, och kravet på att en oberoende part granskar uppgifterna gäller från 2026.

För en bilist eller en villaägare syns ETS2 alltså inte som en egen post någonstans. Kostnaden hamnar i bränslepriset på samma sätt som en punktskatt, vilket är en medveten konstruktion: antalet aktörer som måste hanteras blir några hundra i stället för miljontals.

När startar ETS2 och varför sköts starten upp?

Överlämningsplikten, alltså skyldigheten att lämna in utsläppsrätter som motsvarar det bränsle man sålt, börjar gälla den 1 januari 2028. Ursprungligen skulle systemet ha startat 2027. EU:s miljöministrar enades om framflyttningen i början av november 2025, Europaparlamentet godkände den i februari 2026 och rådet antog ändringarna formellt den 5 mars 2026.

Skälen som anfördes var dels att medlemsstaterna behövde mer tid att förbereda sig, dels oro för hur snabbt priset på de nya utsläppsrätterna skulle stiga. Flera medlemsländer hade lyft risken för kraftiga prisrörelser under det första året, i ett läge där hushållens kostnader redan var en politiskt känslig fråga.

Auktioneringen av utsläppsrätter ligger däremot kvar under 2027. Intäkterna från det året går till åtgärder för utsatta hushåll innan systemet börjar gälla på riktigt, vilket innebär att pengaflödet startar ett år före kostnaden vid pumpen. Framflyttningen minskar samtidigt de samlade intäkterna till klimatomställningen med flera miljarder euro.

Hur mycket dyrare blir bensin och diesel med ETS2?

Konjunkturinstitutet räknade i december 2025 på två prisnivåer för utsläppsrätter, båda hämtade från de antaganden som EU-kommissionen rekommenderar medlemsländerna att använda. Beräkningarna utgår från en reduktionsplikt på 10 procent för både bensin och diesel, alltså dagens nivå.

Pris på utsläppsrätter	Bensin	Diesel
50 euro per ton koldioxid	1,11 kronor per liter	1,24 kronor per liter
60 euro per ton koldioxid	1,36 kronor per liter	1,52 kronor per liter

Beloppen är angivna i 2024 års prisnivå och exklusive moms. Med moms inräknad blir påslaget alltså ungefär en fjärdedel högre. Den lägre nivån speglar starten, den högre det pris institutet ser framför sig fram mot 2032.

Konjunkturinstitutet drog samtidigt slutsatsen att ETS2 inte i sig räcker för att Sverige ska klara sina utsläppsmål till 2030 och 2040, och att en höjd reduktionsplikt till 10 procent för båda bränslena inte heller gör det. Det är samma bedömning som Styrmedelsutredningen kom fram till ett halvår senare.

Vad hindrar priset på utsläppsrätter från att skena?

ETS2 har en inbyggd prisdämpande mekanism kopplad till marknadsstabilitetsreserven. Om priset på en utsläppsrätt överstiger 45 euro per ton koldioxidekvivalenter, räknat i 2020 års priser, släpps extra utsläppsrätter ut på marknaden och pressar priset nedåt.

Den 18 februari 2026 beslutade Europeiska unionens råd att förstärka den spärren inför starten, sedan flera medlemsländer hade begärt tydligare besked om prisrisken. Beslutet ändrar inte tröskeln på 45 euro utan hur kraftigt reserven svarar när tröskeln passeras. Ändringarna innebär i korthet följande:

• Fler utsläppsrätter per gång: 40 miljoner utsläppsrätter frigörs vid varje utlösning i stället för 20 miljoner.
• Fler tillfällen per år: Mekanismen kan utlösas två gånger om året i stället för en, alltså upp till 80 miljoner utsläppsrätter årligen.
• Mjukare övergång: När reserven ligger under 260 men över 210 miljoner utsläppsrätter frigörs ett mindre antal, för att undvika tvära kast i utbudet.
• Förlängd livslängd: Reserven förlängs bortom 2030 och behåller 600 miljoner utsläppsrätter för framtida bruk.

Spärren är ett tak i praktiken men inte i lagtexten. Om efterfrågan på utsläppsrätter blir mycket större än väntat kan priset ändå passera 45 euro, eftersom reserven är ändlig. Flera bedömare har därför pekat på att den verkliga prisbanan avgörs av hur snabbt medlemsländerna byter ut oljepannor och fossildrivna bilar under de närmaste åren.

Vad är sociala klimatfonden och vad får Sverige?

Sociala klimatfonden är EU:s verktyg för att mildra effekterna av ETS2 för hushåll med små marginaler. Fonden ska mobilisera minst 86,7 miljarder euro under perioden 2026 till 2032, dels genom intäkter från ETS2, dels genom att varje medlemsland skjuter till minst 25 procent i egna medel.

EU-kommissionen godkände Sveriges sociala klimatplan den 11 december 2025. Planen omfattar 532,8 miljoner euro fram till 2032, varav 389,7 miljoner euro kommer från fonden och resten från statskassan. Sverige valde att lägga hela summan på transportsektorn i stället för att dela upp den mellan transport och bostäder.

Pengarna finansierar den elbilspremie som trädde i kraft i januari 2026. Stödet betalas ut med upp till 1 300 kronor i månaden i högst tre år till hushåll som köper eller leasar en ny eller begagnad elbil, och riktar sig till låg- och medelinkomsthushåll i 177 landsbygdskommuner samt i områden med svag kollektivtrafik. Enligt kommissionens beräkning kan omkring 115 500 hushåll nås.

Hur påverkar ETS2 uppvärmningen av byggnader?

För svensk del är transportdelen av ETS2 den tunga biten, eftersom oljepannor är ovanliga i det svenska bostadsbeståndet. Fjärrvärme och värmepumpar dominerar uppvärmningen, och el ligger utanför ETS2 eftersom elproduktionen redan omfattas av det äldre utsläppshandelssystemet.

I andra delar av EU ser bilden helt annorlunda ut. Gaseldning är den vanligaste uppvärmningsformen i länder som Nederländerna, Italien och Tyskland, och där blir ETS2 en direkt kostnad på varje kubikmeter gas. Det förklarar varför frågan om systemets sociala effekter har drivits hårdast av de medlemsländer där gasen värmer flest bostäder.

Den svenska kopplingen går i stället via energieffektivisering. Ju mindre energi en byggnad behöver, desto mindre spelar priset på uppvärmning roll, och det gäller oavsett om energin kommer från gas, olja eller el.

Vanliga frågor om ETS2

Vad står ETS2 för?

ETS2 är EU:s andra utsläppshandelssystem och står för Emissions Trading System 2. Det omfattar bränslen till vägtransporter, uppvärmning av byggnader och mindre industri, och är skilt från det utsläppshandelssystem som gällt för kraftverk och tung industri sedan 2005.

När börjar ETS2 gälla?

Överlämningsplikten börjar gälla den 1 januari 2028. Starten flyttades fram ett år från 2027 genom ett beslut som Europeiska unionens råd antog formellt den 5 mars 2026. Auktioneringen av utsläppsrätter startar ändå under 2027.

Hur mycket dyrare blir bensinen av ETS2?

Konjunkturinstitutet beräknade i december 2025 att bensinpriset stiger med 1,11 kronor per liter vid ett utsläppsrättspris på 50 euro per ton, och med 1,36 kronor per liter vid 60 euro per ton. Beloppen är i 2024 års prisnivå och exklusive moms.

Måste privatpersoner köpa utsläppsrätter?

Nej. Skyldigheten ligger på de företag som frisläpper bränsle för konsumtion, alltså i praktiken drivmedels- och bränsleleverantörerna. Kostnaden når hushållen indirekt genom bränslepriset.

Finns det något tak för priset på utsläppsrätter i ETS2?

Det finns ingen formell prisspärr, men marknadsstabilitetsreserven frigör extra utsläppsrätter när priset överstiger 45 euro per ton i 2020 års priser. Sedan februari 2026 kan mekanismen utlösas två gånger per år och frigöra 40 miljoner utsläppsrätter per gång.

Vad får svenska hushåll ut av sociala klimatfonden?

Sveriges sociala klimatplan på 532,8 miljoner euro finansierar elbilspremien. Stödet ger upp till 1 300 kronor i månaden i högst tre år till hushåll med låg eller medelhög inkomst i landsbygdskommuner och i områden med svag kollektivtrafik, och kan enligt EU-kommissionen nå omkring 115 500 hushåll.

Omfattas fjärrvärme av ETS2?

Nej. Fjärrvärmeanläggningar och elproduktion ligger kvar i det äldre utsläppshandelssystemet från 2005. ETS2 träffar bränslen som förbränns i byggnader och fordon, exempelvis eldningsolja och naturgas.