I vår tid där klimatförändringar, miljöförstöring och globala kriser dominerar nyheterna, har vissa rörelser inom ekoteologi anammat en form av predestinationssyn som påminner starkt om kalvinism, fast i en modern tappning. Djupekologen Joanna Macy utforskar hur tibetansk buddhism blandat med en apokalyptisk syn på framtiden, och hur detta liknar kalvinismens idéer om förutbestämd frälsning. Vad betyder detta för miljörörelsen, och varför dras vi till apokalyptiska berättelser?
Predestinerade till undergång – och frälsning för de utvalda
Den grundläggande tanken i kalvinismen är att människans öde är förutbestämt. Vissa är utvalda att bli frälsta, medan andra är dömda till fördärv, och det finns inget vi kan göra för att förändra detta. På samma sätt verkar vissa moderna miljörörelser anamma en dyster framtidssyn där mänskligheten är på väg mot sin egen undergång, med undantag för ett fåtal ”rena” ekokrigare som kan överleva och skapa en ny värld.
Det är just denna idé om att vi är predestinerade att misslyckas – med undantag för de som följer den rätta vägen – som ofta dyker upp i diskussioner kring klimatet. För många miljöaktivister kan denna världsåskådning kännas hoppfull, trots dess dystra ton, eftersom den erbjuder en lösning: genom att bli en av de ”utvalda” som kämpar för planetens överlevnad, kan man undgå undergången.
Shambhala-profetian och den slutliga striden
Joanna Macy, en före detta presbyteriansk missionär som blev djupekolog och miljöaktivist, fann sin inspiration i den tibetanska buddhismen och dess myt om Shambhala-profetian. Enligt denna profetia kommer en sista kosmisk strid att äga rum, där Shambhala-krigare stiger fram för att försvara dharman (den buddhistiska läran) mot mörka krafter. I originalversionen från 1100-talet beskrivs dessa krigare som de som räddar världen genom att eliminera de abrahamitiska religionerna och återställa en ny ordning.
Macy tog fasta på denna apokalyptiska berättelse och knöt den till ekoteologin. I hennes tolkning är Shambhala-krigarna de som kämpar för att rädda jorden och dess resurser. Hon har också nämnt att vissa tibetanska profetior antyder att mänskligheten kanske inte kommer att utplånas helt, vilket ger en strimma hopp i denna annars mörka berättelse. Men trots detta hopp, är själva grunden i denna profetia fortfarande en kamp mellan gott och ont – en uppgörelse där de som inte följer den ”rätta” vägen kommer att gå under.
Buddhismens oväntade koppling till apokalypsen
Det intressanta i detta sammanhang är att Macy, som tidigare var missionär inom en kristen tradition, valde att hämta en sådan apokalyptisk myt från buddhismen – en religion som ofta framställs som pacifistisk och icke-dualistisk. Shambhala-profetian, med sina rötter i en kosmisk strid och löftet om en återupprättad värld, påminner mer om de abrahamitiska religionernas apokalypser än den buddhistiska läran i stort. Det faktum att Macy valde just denna myt visar hur stark lockelsen är för dessa berättelser, särskilt i tider av kris.
Buddhismen innehåller många filosofiska verktyg för att acceptera och förstå världen, men det var den apokalyptiska sidan som fångade Macys intresse. Denna typ av tänkande stämmer också väl överens med de predestinerade tankarna från kalvinismen, där en grupp utvalda kan rädda världen, medan resten är dömda till undergång.
Ekokrigarna och den nya världen
I dagens miljörörelse är idén om ekokrigare som kämpar för planetens överlevnad en stark metafor. Macy har kallat dessa moderna krigare för Shambhala-krigare, och hon menar att deras kamp inte bara är för naturen, utan för hela mänsklighetens överlevnad. Dessa krigare, enligt hennes syn, är de som kommer att rädda världen från klimatkatastrofen och skapa en ny, harmonisk värld där mänskligheten lever i balans med naturen.
Här finns en tydlig koppling till tanken om att vissa är utvalda att överleva och leda mänskligheten in i en ny era, medan de som inte följer den rätta vägen kommer att förlora i den kosmiska striden. Även om detta kan låta som en science fiction-berättelse, är det en mycket verklig och levande ideologi för många inom ekoteologin och djupekologin.
Varför dras vi till apokalyptiska berättelser?
Vad är det då som gör att vi, särskilt i tider av kris, dras till dessa apokalyptiska berättelser? En anledning kan vara att de erbjuder en tydlig uppdelning mellan gott och ont, och ger en känsla av kontroll i en kaotisk värld. I stället för att se världen som ett oändligt kaos, erbjuder apokalyptiska myter en början, en mitt och ett slut – där de goda vinner och en ny ordning upprättas.
För de som kämpar mot klimatförändringarna, erbjuder tanken på att vara en av de utvalda ett slags frälsning. Genom att kämpa för planeten kan man bli en del av lösningen, snarare än att vara en del av problemet. Denna kamp blir ett sätt att navigera en komplex och osäker framtid.
En modern apokalyps för vår tid
Joanna Macys version av Shambhala-profetian och den apokalyptiska synen på framtiden är ett tydligt exempel på hur gamla religiösa myter kan återupplivas i en modern kontext. Precis som kalvinismen en gång erbjöd en predestinerad frälsning för de utvalda, erbjuder dagens ekoteologer en liknande vision – där vi är predestinerade att falla, men vissa kan räddas genom sitt engagemang för miljön.
Denna dualitet mellan undergång och frälsning är en kraftfull berättelse som fortsätter att forma våra uppfattningar om framtiden och vårt eget ansvar i kampen för planetens överlevnad.