I en tid där energikostnaderna stiger och klimatförändringarna kräver omställning, står energieffektivisering i fokus som en av de viktigaste åtgärderna för framtiden. Regeringen har infört ett bidrag som riktar sig till småhusägare som vill göra sina hem mer energismarta. Det handlar om upp till 60 000 kronor i stöd för åtgärder som minskar energiförbrukningen och samtidigt bidrar till ett mer hållbart samhälle. Men trots den stora potentialen har bidraget haft svårt att nå ut. Lär dig hur bidraget fungerar, varför det inte används fullt ut och vilka förbättringar som kan göras för att fler ska kunna dra nytta av det.
Ett stöd som inte fungerar optimalt
Bidraget för energieffektivisering infördes för att hjälpa småhusägare att minska sitt beroende av el och gas, men trots goda intentioner har det inte fått den genomslagskraft som många hoppades på. Under 2023 avsattes över 300 miljoner kronor för bidraget, men endast cirka 50 miljoner kronor användes. Vad ligger bakom dessa siffror, och varför har inte fler kunnat dra nytta av stödet?
Det främsta problemet verkar ligga i bidragets utformning och komplexiteten i ansökningsprocessen. Trots att intresset för energieffektivisering är stort, har majoriteten av ansökningarna mötts med avslag. Den höga avslagsfrekvensen – som enligt Länsstyrelsen är exceptionellt hög jämfört med andra bidrag – indikerar att regler och villkor är för snäva eller svåra att förstå för de flesta husägare.
Energieffektivisering är dock avgörande för Sveriges elnät, särskilt under kalla vintermånader när elförbrukningen är som högst. Om fler småhus skulle energieffektiviseras, skulle det inte bara leda till lägre energikostnader för hushållen utan också bidra till att stabilisera elnätet. Detta skulle dessutom frigöra elkapacitet som kan användas inom andra sektorer, såsom industrin eller den pågående elektrifieringen av fordonsflottan.
Tre stora problem och möjliga lösningar
Att bidraget inte når sin fulla potential beror till stor del på tre huvudsakliga problem som identifierats av experter inom energieffektivisering:
- Krånglig ansökningsprocess – Många småhusägare upplever att processen för att ansöka om bidraget är allt för komplicerad. Ofta krävs omfattande dokumentation och byråkratiska steg som gör att husägare avskräcks från att ens försöka. Ett exempel på ett lyckat stödprogram med en betydligt enklare process är bidraget för laddstolpar, vilket har gjort att fler kunnat ta del av det. En liknande förenkling av energieffektiviseringsbidraget skulle kunna locka fler att ansöka.
- Felaktig prioritering i stödets utformning – I dagsläget måste småhusägare först söka bidrag för att byta värmekälla innan de kan ansöka om stöd för energieffektivisering. Detta leder till ineffektivitet. Det vore mer logiskt att först minska husets energibehov, exempelvis genom att förbättra isolering eller byta fönster, och därefter välja en lämplig värmekälla. Det nuvarande systemet riskerar att uppmuntra installation av överdimensionerade värmepumpar, vilket både blir dyrare för husägaren och belastar elnätet i onödan.
- Avsaknad av krav på smart teknik – En annan stor brist i dagens bidrag är att det inte ställer krav på att värmepumpar som installeras ska vara uppkopplade och styrbara. Styrteknik möjliggör att värmesystem kan anpassa sig efter elnätets belastning och efterfrågan, vilket skulle vara särskilt användbart under effekttoppar på vintern. Om denna teknik inkluderas som ett krav skulle småhusen kunna bli en aktiv del av den så kallade efterfrågeflexibiliteten, där elförbrukningen kan anpassas efter tillgång och efterfrågan.
Fem förslag för att förbättra bidraget
För att göra bidraget mer effektivt och tillgängligt har flera experter och branschföreträdare presenterat konkreta förbättringsförslag. Dessa åtgärder skulle inte bara öka antalet beviljade ansökningar, utan också bidra till snabbare omställning mot ett mer energieffektivt Sverige:
- Förenkla ansökan – Ett förenklat ansökningsförfarande likt det för laddstolpar skulle göra det lättare för fler att ansöka. Det är avgörande att processen inte avskräcker människor från att försöka.
- Låt entreprenörerna sköta ansökan – Ett sätt att minska arbetsbördan för småhusägare är att tillåta entreprenörerna som utför installationerna att ta ansvar för ansökan, på samma sätt som det fungerar med ROT-avdraget.
- Informationskampanjer – Många småhusägare är inte medvetna om att de kan söka bidraget. Genom att genomföra informationskampanjer kan fler nås. Kommunal energi- och klimatrådgivning kan spela en viktig roll i att sprida denna information och guida småhusägare genom processen.
- Prioritera energieffektivisering först – Genom att omstrukturera bidraget så att energieffektivisering av byggnadens klimatskal, såsom isolering och fönster, prioriteras före byte av värmekälla, kan man uppnå en mer effektiv energianvändning. Detta skulle också förhindra överdimensionering av nya värmesystem.
- Krav på styrning och uppkoppling – Genom att kräva att installerade värmesystem ska kunna kopplas upp mot elmarknaden och ha styrteknik, kan man utnyttja efterfrågeflexibilitet för att undvika onödigt höga toppar i elförbrukningen.
Fördelar med energieffektivisering
Att energieffektivisera sitt hem innebär en rad fördelar som sträcker sig långt bortom de ekonomiska aspekterna. Det handlar också om att skapa en bättre boendemiljö och bidra till en mer hållbar framtid. Här är några av de främsta fördelarna med energieffektivisering:
- Lägre energikostnader – Genom att minska ditt hushålls energiförbrukning kan du sänka dina elräkningar betydligt. Det kan handla om allt från att byta ut gamla fönster till att installera en ny, energieffektiv värmepump.
- Minskad belastning på elnätet – Sveriges elnät har under de senaste åren blivit allt mer ansträngt, särskilt under vintrarna. Genom att göra ditt hem mer energieffektivt bidrar du till att minska belastningen på elnätet, vilket kan förhindra strömavbrott och sänka energikostnaderna för samhället i stort.
- Ökad komfort – Att förbättra isoleringen och uppgradera värmesystemet gör inte bara ditt hem mer energieffektivt, det förbättrar också komforten. Ett välisolerat hem håller värmen bättre och ger en jämnare inomhustemperatur året om.
- Ökad fastighetsvärde – Energieffektiva hem blir allt mer efterfrågade på fastighetsmarknaden. Genom att investera i energiförbättrande åtgärder ökar du värdet på din fastighet, vilket kan göra den mer attraktiv vid en framtida försäljning.
Så här ansöker du om bidraget
För att ansöka om bidraget för energieffektivisering krävs att du uppfyller vissa kriterier. Ditt småhus måste vara uppvärmt med el eller gas, och du måste bo i huset permanent. Bidraget kan täcka upp till 50 procent av de godkända kostnaderna för energieffektiviserande åtgärder, upp till ett maximalt belopp på 60 000 kronor.
Ansökan görs genom Boverkets e-tjänst, där du kan följa din ansökan och se beslut direkt på ”Mina sidor”. Tänk på att ansökan måste skickas in inom fyra månader från det att åtgärderna påbörjades. För att ansökan ska behandlas korrekt är det viktigt att du bifogar alla nödvändiga handlingar, som fakturor och tekniska specifikationer.
Vikten av att agera nu
Framtidens energisystem kommer att kräva mer flexibla och hållbara lösningar, och småhusägare har en viktig roll att spela i denna omställning. Energieffektivisering är inte bara ett sätt att spara pengar och minska belastningen på elnätet, det är också en nödvändig åtgärd för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och uppfylla EU:s direktiv om energieffektivisering.
Genom att införa de föreslagna förbättringarna av bidraget kan regeringen underlätta för fler att ta steget mot ett mer energieffektivt hem. Småhusen har potential att bli en viktig del av lösningen på Sveriges energiproblem, och det är hög tid att fler får möjlighet att ta del av fördelarna.
Energieffektivisering är inte bara en investering för framtiden – det är en investering i ett mer hållbart och bekvämt boende. Ta chansen att göra ditt hem till en del av lösningen och bidra till en grönare framtid för oss alla.