Vad är planetära gränser och hur många har vi passerat?

Planetära gränser är ett vetenskapligt ramverk som beskriver nio processer i jordsystemet där mänsklig påverkan riskerar att destabilisera de förhållanden som har rått sedan istidens slut. Enligt Planetary Health Check 2025 är sju av de nio gränserna överskridna. Havsförsurningen bedömdes för första gången som passerad i den rapporten, efter att sex gränser hade varit överskridna sedan bedömningen 2023.

De två gränser som fortfarande ligger inom den säkra zonen är uttunningen av ozonskiktet och belastningen av partiklar i atmosfären. Ramverket presenterades 2009 av Johan Rockström tillsammans med 28 internationellt erkända forskare, och förvaltas i dag av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Potsdam Institute for Climate Impact Research. Här går vi igenom vad gränserna är, hur de mäts och vad läget innebär.

På den här sidan+

Vad är planetära gränser?

Utgångspunkten är den geologiska epok som kallas holocen, de ungefär 11 700 år av ovanligt stabilt klimat som följde efter den senaste istiden och som hela jordbruket och den mänskliga civilisationen har utvecklats under. Ramverket försöker beskriva vilka miljöförhållanden som behöver hållas för att den stabiliteten ska bestå.

För varje process definieras en kontrollvariabel som går att mäta, och ett gränsvärde för den variabeln. För klimatet är kontrollvariablerna koldioxidhalten i atmosfären och strålningsdrivningen, med gränsvärdet satt vid 350 miljondelar koldioxid. Enligt NOAA låg det globala månadsmedelvärdet i juni 2026 på 427,6 miljondelar, alltså långt över gränsen.

En vanlig missuppfattning är att en överskriden gräns betyder att systemet kollapsar. Gränserna är medvetet satta i den försiktiga änden av det osäkerhetsintervall där forskarna bedömer att risken börjar öka, alltså som en säkerhetsmarginal och inte som en tröskel där något oåterkalleligt inträffar. Att befinna sig utanför gränsen betyder att risken för storskaliga och svårförutsägbara förändringar stiger, inte att de redan har skett.

Vad är skillnaden mellan holocen och antropocen?

Antropocen är namnet på en föreslagen geologisk epok där människan är den dominerande kraften i jordsystemet. Begreppet ställs mot holocen, som är den epok ramverket använder som referenspunkt.

Förslaget att göra antropocen till en formell geologisk epok förkastades i mars 2024 av de organ som beslutar om den geologiska tidsskalan. Holocen är alltså fortfarande den gällande beteckningen, medan begreppet antropocen används brett inom forskning och samhällsdebatt som en beskrivning av läget.

För de planetära gränserna spelar distinktionen mindre roll än den kan verka. Ramverket bygger inte på vad epoken heter utan på att holocenens förhållanden är de enda under vilka ett globalt jordbruk och en global civilisation bevisligen fungerar. Ett besläktat men skilt begrepp är antropocentrism, alltså synsättet att människan står i centrum, som beskrivs närmare i artikeln om vad det innebär att vara antropocentrisk.

Vilka är de nio gränserna?

De nio processerna täcker allt från klimatet och havens kemi till markanvändning och syntetiska ämnen. De hänger ihop med varandra, så att en förändring i en process påverkar flera av de andra. Tabellen visar läget för var och en enligt Planetary Health Check 2025.

Planetär gräns	Status 2025
Klimatförändring	Överskriden
Biosfärens integritet, biologisk mångfald	Överskriden
Förändrad markanvändning	Överskriden
Färskvattenförändringar	Överskriden
Biogeokemiska flöden, kväve och fosfor	Överskriden
Nya kemiska ämnen	Överskriden
Havsförsurning	Överskriden sedan 2025
Atmosfärisk aerosolbelastning	Inom säker zon
Uttunning av ozonskiktet	Inom säker zon

Kategorin nya kemiska ämnen är den bredaste och rymmer allt som människan har tillverkat och släppt ut i miljön utan att naturen har någon nedbrytningsväg för det. Där ryms plaster, bekämpningsmedel, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen och högfluorerade ämnen som PFAS.

De två gränser som handlar om biologisk mångfald och markanvändning hänger tätt ihop. När skog blir jordbruksmark och våtmark blir dikad åker försvinner både livsmiljöer och den kolsänka marken utgjorde, vilket är skälet till att arbetet med att återställa våtmarker och att skydda pollinatörer brukar räknas till samma åtgärdspaket.

Hur många gränser är överskridna?

Sju av nio är överskridna enligt Planetary Health Check 2025, som togs fram av forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research tillsammans med internationella experter. Rapporten konstaterar dessutom att utvecklingen går åt fel håll inom samtliga sju områden, alltså att avståndet till den säkra zonen växer.

Bedömningen har skärpts stegvis, vilket framgår av tidslinjen hos Stockholm Resilience Centre. Ramverket presenterades 2009, uppdaterades i tidskriften Science 2015 och fick sin tredje stora uppdatering i Science Advances 2023, då samtliga nio gränser för första gången kunde bedömas kvantitativt. Vid den bedömningen var sex gränser överskridna, och havsförsurningen tillkom som den sjunde två år senare.

Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och professor vid Stockholm Resilience Centre, beskrev läget som en utbredd försämring av planetens hälsa. Samtidigt pekade han på att minskade aerosolutsläpp och ozonskiktets återhämtning visar att riktningen går att vända, och att ett misslyckande därför är ett val och inte ett oundvikligt utfall.

Varför räknas havsförsurningen som överskriden sedan 2025?

Haven tar upp en betydande del av den koldioxid som släpps ut. När koldioxiden löser sig i vatten bildas kolsyra, vilket sänker pH-värdet och minskar mängden karbonatjoner som organismer behöver för att bygga skal och skelett.

Sedan industrialiseringens början har havsytans pH-värde sjunkit med omkring 0,1 enheter, vilket motsvarar en ökning av surhetsgraden med 30 till 40 procent. Eftersom pH-skalan är logaritmisk innebär en till synes liten förändring i pH en stor förändring i kemin.

Effekterna syns redan i ekosystemen. Kallvattenkoraller, tropiska korallrev och marint liv i Arktis är särskilt utsatta, och små havssnäckor som kallas vingsnäckor, en viktig födokälla i näringskedjan, visar tecken på skalskador. Enligt Albert Norström, forskare vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare till rapporten, drivs försurningen främst av utsläpp från fossila bränslen och samverkar med uppvärmning och syrebrist i haven.

Vilka gränser ligger kvar i den säkra zonen?

Uttunningen av ozonskiktet är ramverkets tydligaste framgångsberättelse. Efter Montrealprotokollet 1987 fasades de ozonnedbrytande ämnena ut, och skiktet håller på att läka. Processen tog decennier, men den visar att en global miljöreglering kan fungera när alternativ finns och när ansvaret går att placera.

Aerosolbelastningen, alltså mängden partiklar i atmosfären, ligger också inom den säkra zonen. Där är bilden mer tvetydig, eftersom partiklarna dämpar uppvärmningen samtidigt som de orsakar allvarliga hälsoproblem. Minskade aerosolutsläpp är entydigt bra för människors hälsa men innebär att en kylande effekt försvinner.

Att just dessa två gränser hålls beror på att de är kopplade till utsläpp av specifika ämnen från identifierbara källor, med tillgängliga alternativ. De sju överskridna gränserna handlar i stället om själva sättet att producera energi, mat och material, alltså om system som är betydligt svårare att lägga om.

Hur används ramverket utanför forskningen?

Planetära gränser började som ett vetenskapligt begrepp men har blivit en referenspunkt även för politik och näringsliv. Enligt Tiina Häyhä, forskare vid Stockholm Resilience Centre, har det senaste decenniet inneburit ett skifte där regeringar, städer, företag och civilsamhälle börjat tillämpa ramverket, även om användningen fortfarande är ojämn och fragmenterad.

I praktiken används ramverket på tre sätt. Företag använder det för att sätta mål som förhåller sig till en absolut miljöbudget i stället för till den egna historiska nivån. Städer och regioner använder det för att bedöma sitt samlade fotavtryck. Utbildningsväsendet använder det som en pedagogisk modell för att visa hur klimatfrågan hänger ihop med markanvändning, näringsämnen och kemikalier.

Det är också där ramverkets styrka ligger jämfört med mål som Parisavtalet och Agenda 2030. Ett enskilt klimatmål säger inget om vad som händer om utsläppen minskas på ett sätt som ökar trycket på mark, vatten eller biologisk mångfald, medan de nio gränserna tvingar fram frågan om avvägningen mellan dem.

Vad krävs för att komma tillbaka innanför gränserna?

Klimatgränsen kräver att koldioxidhalten sjunker, vilket förutsätter både att utsläppen upphör och att kol förs tillbaka från atmosfären till mark, hav och berggrund. Halten sjunker inte av sig själv inom överskådlig tid, eftersom en betydande del av den utsläppta koldioxiden stannar i atmosfären i hundratals år. Läs mer om mekanismerna i artikeln om global uppvärmning.

För kväve och fosfor handlar det om jordbruket. Överskott av gödsel som läcker till vattendrag och hav är den direkta orsaken till övergödning och syrefria bottnar, och åtgärderna är i grunden desamma som diskuterats i decennier: bättre precision i gödslingen, fånggrödor, skyddszoner och återförande av näring från avlopp till åkermark.

Havsförsurningen har ingen egen lösning. Den följer koldioxidhalten och kan bara stoppas genom att utsläppen upphör, vilket gör den till den gräns som tydligast visar att processerna hänger ihop. En åtgärd mot klimatgränsen är samtidigt den enda verkningsfulla åtgärden mot havsförsurningen.

Vanliga frågor om planetära gränser

Vad är planetära gränser?

Planetära gränser är ett vetenskapligt ramverk som beskriver nio processer i jordsystemet där mänsklig påverkan riskerar att destabilisera de stabila förhållanden som har rått sedan istidens slut. Ramverket presenterades 2009 av Johan Rockström och 28 forskare.

Hur många planetära gränser är överskridna?

Sju av nio gränser är överskridna enligt Planetary Health Check 2025. Endast uttunningen av ozonskiktet och belastningen av partiklar i atmosfären ligger kvar inom den säkra zonen.

Vilken gräns passerades senast?

Havsförsurningen bedömdes som överskriden för första gången i Planetary Health Check 2025. Havsytans pH-värde har sjunkit med omkring 0,1 enheter sedan industrialiseringens början, vilket motsvarar 30 till 40 procent högre surhetsgrad.

Vilket är gränsvärdet för klimatet?

Klimatgränsen är satt vid 350 miljondelar koldioxid i atmosfären, med strålningsdrivning som andra kontrollvariabel. Det globala månadsmedelvärdet låg enligt NOAA på 427,6 miljondelar i juni 2026, alltså långt över gränsvärdet.

Betyder en överskriden gräns att systemet kollapsar?

Nej. Gränserna är satta som en säkerhetsmarginal i den försiktiga änden av forskarnas osäkerhetsintervall. En överskriden gräns innebär att risken för storskaliga och svårförutsägbara förändringar ökar, inte att de redan har inträffat.

Vem tar fram bedömningarna?

Ramverket förvaltas av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet tillsammans med Potsdam Institute for Climate Impact Research. Den årliga rapporten Planetary Health Check tas fram av forskare vid Potsdam Institute tillsammans med internationella experter.

Vad räknas som nya kemiska ämnen?

Kategorin omfattar allt som människan har tillverkat och släppt ut i miljön utan att naturen har någon nedbrytningsväg för det. Där ryms plaster, bekämpningsmedel, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen och högfluorerade ämnen som PFAS.