Du kanske har sett skyltar på tv där det står ”Återställ våtmarker” och undrat vad det handlar om. Det är faktiskt inte bara ett slagord – det är ett upprop som rör ett av de mest effektiva sätten att bekämpa klimatförändringarna. I Sverige har vi dikat ut enorma mängder våtmarker för att skapa odlings- och skogsmark, men i dag vet vi att just dessa torrlagda marker läcker enorma mängder växthusgaser. Därför har rörelsen Återställ Våtmarker uppstått – för att påminna om hur mycket vi har att vinna på att återställa dessa viktiga ekosystem.
Vad är våtmarker och varför är de viktiga?
En våtmark är en plats där vatten under lång tid ligger nära eller precis över markytan. Denna typ av miljö finns i många olika former – allt från mossar och myrar till strandängar och kärr. Gemensamt för dem är att de utgör några av våra mest värdefulla ekosystem. Varför? Jo, våtmarker fungerar som naturens egna superhjältar.
-
De binder kol och fungerar som kolsänkor.
-
De renar vatten från föroreningar som kväve och fosfor.
-
De skyddar mot översvämningar och bränder.
-
De gynnar den biologiska mångfalden – runt 600 hotade arter i Sverige är beroende av våtmarker.
Så om du undrar varför våtmarker är viktiga, finns det alltså väldigt många svar på den frågan.
När våtmarker blir klimatbovar
Våtmarker har historiskt varit klimatets bästa vänner, men när de dikas ut händer något allvarligt. Då sjunker vattennivån och syre tränger in i torven. Det gör att gammal växtmassa börjar brytas ner, och då frigörs koldioxid och lustgas – två kraftiga växthusgaser.
I Sverige står de utdikade torvmarkerna för så mycket som 20 procent av våra totala klimatutsläpp. Det är lika mycket som alla personbilar tillsammans. Så om du vill veta varför Återställ Våtmarker kämpar så hårt för sitt budskap, finns här ett tungt argument – vi har skapat ett massivt problem som vi nu måste rätta till.
Aktivism med ett tydligt mål: återställ våtmarker i Sverige
Organisationen Återställ Våtmarker, grundad 2022 av Helen Wahlgren och Alfred Westh, har gjort sig kända genom uppmärksammade protester, som att stoppa trafiken eller dyka upp i direktsändningar med sina skyltar. Allt för att sätta fokus på just detta: att våtmarker i Sverige måste återställas för att vi ska klara klimatmålen.
Gruppen använder civil olydnad som metod och har fått mycket kritik – till exempel efter en blockad som försenade en ambulans. Men deras syfte är tydligt: stoppa torvbrytning och återväta torrlagda marker.
Så fungerar återställningen av våtmarker
Att återställa en våtmark innebär oftast att man pluggar igen diken så att vattnet kan stiga igen. Då slutar marken läcka växthusgaser, och växtligheten som trivs i våta miljöer kan återvända. Men det är inte alltid enkelt.
Forskare har visat att vissa restaurerade torvmarker tillfälligt kan släppa ut metan, en annan växthusgas. Men på längre sikt vinner klimatet på återvätning – så länge vi fokuserar på rätt marker, särskilt de som är näringsrika och har höga utsläpp i dag.
Därför går det långsamt att bevara våtmarker
Trots att återställning är en av de mest effektiva åtgärderna mot klimatkrisen går det trögt. Skogsstyrelsen lyckades under 2021 och 2022 bara använda en bråkdel av pengarna som avsatts till våtmarksprojekt. Det beror på byråkrati, brist på personal och ibland på att markägare är tveksamma till förändringen.
Vissa är rädda att förlora odlingsmark, andra vill vänta tills skogen är avverkad. Men det finns lösningar även här – till exempel att använda återvätt jordbruksmark till foderproduktion eller betesmark.
Här är några skäl till varför återställningen går långsamt:
-
Juridiska hinder med flera markägare till samma dikesystem.
-
Rädsla för ekonomiska förluster vid förändrad markanvändning.
-
Brist på kunskap om hur man återställer på bästa sätt.
-
Osäkerhet kring effekterna – vissa studier visar på ökade utsläpp i början.
Bevara våtmarker – ett ansvar för framtiden
Våtmarker som fortfarande finns kvar är ovärderliga. Det räcker alltså inte att återställa gamla torvmarker – vi måste också skydda de som redan fungerar som de ska. Genom att bevara våtmarker kan vi undvika att skapa nya klimatproblem i framtiden. Det handlar om att tänka långsiktigt.
Men det är också viktigt att förstå att alla våtmarker inte är lika när det gäller klimatnytta. Därför måste insatserna prioriteras rätt. Forskare som Åsa Kasimir och Mats Öquist efterlyser mer forskning och bättre styrning av vilka projekt som får stöd.
Vad kan du göra för att hjälpa till?
Du kanske tänker att det här är frågor för politiker och markägare, men det finns faktiskt saker du själv kan göra:
-
Stöd organisationer som arbetar för att återställa våtmarker.
-
Dela information i dina egna nätverk.
-
Rösta på politiker som vill satsa på klimatsmarta åtgärder.
-
Lär dig mer – kunskap är makt.
Att återställa våtmarker handlar inte bara om miljöpolitik eller aktivism. Det är en konkret lösning som kan göra verklig skillnad för klimatet, vattnet, djurlivet – och oss själva. Och det är därför så många nu höjer rösten för att återställ våtmarker.