Så fungerar reduktionsplikten för bensin och diesel 2026

Reduktionsplikten är kravet på att drivmedelsbolagen ska minska växthusgasutsläppen från den bensin och diesel de säljer i Sverige. Nivån är 10 procent för både bensin och diesel sedan den 1 juli 2025, och samma nivå gäller under 2026. Kravet uppfylls i första hand genom inblandning av biodrivmedel, men sedan sommaren 2025 får bolagen också räkna in fossilfri el som levererats från publika laddstationer.

Energimyndigheten granskar rapporteringen och tar ut en avgift av den leverantör som missar kravet. Här går vi igenom vilka nivåer som gäller, hur systemet är uppbyggt, hur reduktionsplikten påverkar priset vid pumpen och vilka förändringar som har föreslagits för åren efter 2026.

På den här sidan+

Vad innebär reduktionsplikten?

Reduktionsplikten regleras i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel, som trädde i kraft den 1 juli 2018. Kravet riktar sig inte mot bilister utan mot de företag som är skattskyldiga för bensin och diesel, alltså i praktiken drivmedelsbolagen. Varje kalenderår måste ett bolag visa att utsläppen från den bensin och diesel det har sålt är en viss procent lägre än om bränslet hade varit helt fossilt.

Beräkningen görs i ett livscykelperspektiv. Utsläppen räknas från odling eller utvinning av råvaran hela vägen fram till förbränningen i motorn, vilket gör att ett biodrivmedel med hög klimatprestanda ger mer nytta i systemet än ett med låg. Både flytande biodrivmedel och gasformiga alternativ som biogas omfattas av samma livscykelberäkning.

Kravet gäller för bensin och diesel var för sig och inte för den samlade drivmedelsvolymen, även om ett överskott på det ena bränslet får användas för det andra inom vissa gränser. Ett visst överskott får också sparas till nästa kalenderår, vilket ger bolagen utrymme att jämna ut svängningar i tillgången på råvara.

Den som inte klarar kravet betalar en reduktionspliktsavgift. Enligt reduktionspliktslagen kan avgiften uppgå till högst 7 kronor per kilo koldioxidekvivalenter som saknas, och tillsynsmyndigheten får sätta ned eller avstå från avgiften bara om det finns synnerliga skäl.

Vilken nivå gäller för reduktionsplikten 2026?

Reduktionsnivån är 10 procent för bensin och 10 procent för diesel under 2026. Nivån infördes den 1 juli 2025 och står kvar i lagtexten till och med 2030, vilket betyder att inget nytt riksdagsbeslut krävs för att den ska fortsätta gälla. Bolagen rapporterar sitt utfall till Energimyndigheten efter varje avslutat kalenderår.

Att kravet är lika stort för båda bränslena är nytt i ett historiskt perspektiv. Fram till och med 2023 låg dieselkravet flera gånger högre än bensinkravet, eftersom diesel svarar för den större delen av drivmedelsvolymen på svenska vägar och därmed för den större delen av utsläppen.

Hur har reduktionspliktens nivåer ändrats sedan 2018?

Nivåerna har lagts om i tre stora steg sedan lagen infördes, och kraven har rört sig både uppåt och nedåt under den tiden. Tabellen visar vilket krav som har gällt vid de tidpunkter då systemet ändrades. Notera att kraven för bensin och diesel följde helt olika kurvor fram till och med 2023.

Period	Bensin	Diesel
Från 1 juli 2018	2,6 procent	19,3 procent
2023	7,8 procent	30,5 procent
Från 1 januari 2024	6 procent	6 procent
Från 1 juli 2025	10 procent	10 procent

Sänkningen den 1 januari 2024 var den största enskilda förändringen. Kravet på diesel gick från 30,5 procent till 6 procent över en natt, vilket drog ned inblandningen av biodrivmedel kraftigt och tog bort en stor del av den utsläppsminskning som styrmedlet dittills hade levererat.

Hur påverkar reduktionsplikten priset på bensin och diesel?

Biodrivmedel är i regel dyrare att producera än fossil bensin och diesel, så ett högre krav innebär en merkostnad som drivmedelsbolagen för vidare till pumppriset. Konjunkturinstitutet undersökte effekten av sänkningen i specialstudie 104 och kom fram till att dieselpriset vid pump föll med omkring 4,80 kronor per liter till följd av sänkningen och de skattesänkningar som gjordes samtidigt vid årsskiftet 2023/2024.

När kravet höjdes tillbaka till 10 procent den 1 juli 2025 kompenserade riksdagen med sänkt skatt samma dag. Energiskatten på bensin sänktes då med ytterligare 32 öre per liter och energiskatten på diesel med 320 kronor per kubikmeter, alltså ungefär 32 öre per liter. Under 2026 är skattesatserna frysta utan indexering, vilket innebär att de inte räknas upp med inflationen.

Priset vid pump bestäms av världsmarknadspriset på råolja tillsammans med skatten och reduktionspliktens kostnad. Eftersom skatten ofta justeras i motsatt riktning vid samma tillfälle slår en ändrad reduktionsnivå sällan igenom rakt av på det pris kunden faktiskt betalar.

Vilka biodrivmedel används för att uppfylla kravet?

Reduktionsplikten säger inget om vilket biodrivmedel som ska användas, bara hur stor utsläppsminskningen ska bli. På dieselsidan domineras marknaden av HVO, en syntetisk diesel som framställs genom vätebehandling av oljor och fetter och som kan blandas i valfri andel. På bensinsidan är etanol det dominerande alternativet.

Råvarorna avgör både klimatnyttan och priset. Enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige används i dag bland annat tallolja, raps, animaliska restprodukter och använd matolja för de flytande biodrivmedlen, medan etanolen tillverkas av vete, majs, sockerbetor, spannmål och livsmedelsrester.

Restprodukter ger högre klimatnytta i beräkningen än odlade grödor, eftersom livscykelutsläppen blir lägre när råvaran inte kräver egen odlingsmark. Tillgången på restprodukter är därför den flaskhals som avgör hur snabbt reduktionsplikten kan skärpas. Mängden slakteriavfall och använd frityrolja är begränsad i världen, samtidigt som efterfrågan stiger i takt med att fler länder inför liknande krav.

Kan laddström räknas in i reduktionsplikten?

Ja. Sedan den 1 juli 2025 får ett drivmedelsbolag uppfylla en del av sin reduktionsplikt genom att leverera fossilfri el från publika laddstationer i stället för att blanda in biodrivmedel. Systemet bygger på utsläppsminskningskrediter, i dagligt tal kallade elkrediter, och är tänkt att belöna den utbyggnad av laddinfrastruktur som drivmedelsbolagen själva står för.

Möjligheten är begränsad. Minst 6 av de 10 procentenheterna måste nås genom faktisk inblandning av förnybara eller andra fossilfria drivmedel, så elkrediter kan som mest täcka 4 procentenheter. El som levereras till den som laddar hemma räknas inte, eftersom bara publik laddning ger krediter i systemet.

Vid samma tidpunkt togs reduktionsplikten för flygfotogen bort. Inblandningen i flygbränsle styrs numera av EU:s förordning ReFuelEU Aviation i stället för av den svenska lagstiftningen.

Vad händer med reduktionsplikten efter 2026?

Den 27 maj 2026 lämnade Styrmedelsutredningen sitt betänkande Vägen mot utfasning, styrmedel för ett fossilfritt samhälle (SOU 2026:33) till regeringen. Utredare var Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet. Utredningen föreslår att reduktionsplikten höjs stegvis från dagens 10 procent till 21 procent år 2028 och 25 procent år 2030.

Förslaget hänger ihop med flera andra åtgärder. Drivmedelsskatten föreslås höjas 2028 med 1,80 kronor per liter bensin och 1 800 kronor per kubikmeter diesel, samtidigt som elskatten sänks med 20 öre per kilowattimme. Utredningen vill också bygga ut klimatpremien för tunga lastbilar och arbetsmaskiner och skjuta till mer pengar till den elbilspremie som infördes i januari 2026.

Betänkandet har varit ute på remiss och hanteras vidare av den regering som tillträder efter riksdagsvalet den 13 september 2026. Inget beslut om nivåerna för 2028 och 2030 är alltså fattat, och nuvarande nivå på 10 procent gäller tills lagen ändras.

Varför är reduktionsplikten omdiskuterad?

Konflikten handlar om vem som ska bära kostnaden för omställningen. Företagarna avvisade utredningens nivåer i maj 2026 och pekade på att 25 procent år 2030 är nästan dubbelt så mycket som EU:s förnybartdirektiv kräver, och på att Sverige redan ligger nära kravet på 29 procent förnybar energi i transportsektorn. Organisationen förespråkar i stället elektrifiering och sänkt elskatt.

Från motsatt håll är kritiken att sänkningen 2024 gjorde klimatmålen svårare att nå. Sveriges etappmål säger att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010, och uppföljningen på portalen Sveriges miljömål slog i juni 2026 fast att målet inte kommer att nås med nu beslutade styrmedel. Enligt preliminär statistik släppte inrikes transporter ut omkring 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025.

Själva målet är dessutom ifrågasatt. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) uppgav i februari 2026 att hon vill avskaffa transportmålet, trots att Miljömålsberedningen i oktober 2025 hade förordat att det behålls. Frågan bereddes fortfarande i Regeringskansliet när den debatterades i riksdagen den 13 april 2026.

Att reduktionsplikten återkommer i varje diskussion om transportsektorns utsläpp beror på att den verkar på hela den befintliga fordonsflottan. Ett skärpt krav sänker utsläppen från bilar som redan rullar, medan styrmedel riktade mot nybilsförsäljningen och mot dieselbilar får genomslag först när fordonsparken byts ut, vilket tar mellan 15 och 20 år. Uppföljningen av hur styrmedlen sammantaget räcker till görs årligen av Klimatpolitiska rådet.

Vanliga frågor om reduktionsplikten

Vad är reduktionsplikten?

Reduktionsplikten är ett svenskt lagkrav på att drivmedelsbolagen ska minska växthusgasutsläppen från den bensin och diesel de säljer, räknat i ett livscykelperspektiv. Kravet uppfylls genom inblandning av biodrivmedel eller genom elkrediter från publika laddstationer.

Vilken reduktionsnivå gäller 2026?

Reduktionsnivån är 10 procent för bensin och 10 procent för diesel under 2026. Nivån infördes den 1 juli 2025 och gäller enligt lagtexten till och med 2030.

Höjs reduktionsplikten 2028?

Styrmedelsutredningen föreslog i maj 2026 en höjning till 21 procent år 2028 och 25 procent år 2030. Förslaget är inte beslutat, utan bereds vidare av regeringen efter riksdagsvalet den 13 september 2026.

Vad händer om ett drivmedelsbolag inte klarar kravet?

Bolaget betalar en reduktionspliktsavgift till Energimyndigheten. Avgiften kan enligt reduktionspliktslagen uppgå till högst 7 kronor per kilo koldioxidekvivalenter som saknas.

Räknas laddning av elbil in i reduktionsplikten?

Fossilfri el från publika laddstationer räknas in genom så kallade elkrediter, men bara upp till 4 av de 10 procentenheterna. Laddning i hemmet ger inga krediter i systemet.

Gäller reduktionsplikten även flygbränsle?

Nej. Reduktionsplikten för flygfotogen togs bort den 1 juli 2025. Inblandningen av förnybart flygbränsle styrs sedan dess av EU-förordningen ReFuelEU Aviation.