Biogas är ett miljövänligt alternativ till fossila bränslen som framställs genom nedbrytning av organiskt material. Det kan handla om allt från matavfall till gödsel och slam från reningsverk. Många har hört ordet men kanske inte riktigt förstått vad det innebär, hur det produceras eller varför det anses så klimatsmart.

Så bildas biogas av avfall

Biogas uppstår genom en naturlig biologisk process som kallas rötning. Mikroorganismer bryter ner organiskt material i en syrefri miljö, och som resultat bildas gas – främst bestående av metan och koldioxid. Det låter kanske komplicerat, men tänk på det som att avfall ”jäser” i en sluten tank tills det blir till bränsle.

Det vanligaste materialet som används är matrester, gödsel, slam från avloppsrening och rester från jordbruk och livsmedelsindustri. Det innebär att resurser som annars skulle gå till spillo nu får nytt liv – både som gas till fordon och som näringsrikt gödsel till jordbruket.

Samtidigt produceras ett restmaterial som kallas rötrest, vilket är ett utmärkt ekologiskt biogödsel. På så sätt kan man återföra viktiga näringsämnen till jorden och sluta kretsloppet på ett hållbart sätt.

Vad används biogas till?

Biogas är otroligt mångsidigt och kan användas inom flera områden, både i ren form och efter viss förädling. Den kanske mest kända användningen är som fordonsgas. Många bussar, sopbilar och taxibilar i Sverige kör redan på svensk biogas, vilket minskar beroendet av bensin och diesel.

Men det stannar inte där. Biogas används också:

  • För uppvärmning i bostäder och industrilokaler
  • Som råvara i el- och värmeproduktion
  • Till matlagning i vissa gasanslutna områden
  • Inom sjöfart som bränsle till fartyg

När biogasen uppgraderas till biometan – vilket innebär att koldioxiden avlägsnas och metanhalten blir runt 97 % – kan den matas in i gasnätet eller komprimeras i tankar. Den kan även kylas ner till flytande form för att transporteras långa sträckor.

Vad används biogas till?

Fördelarna med svensk biogas

Att använda svensk biogas har flera klimat- och miljöfördelar. För det första minskar användningen av fossila bränslen, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp av växthusgaser. För det andra tas resurser tillvara som annars skulle ha gått förlorade.

Det är också värt att nämna att:

  • Produktionen är lokal och bidrar till ett mer självförsörjande energisystem
  • Luftföroreningarna i städer minskar när fordon körs på biogas
  • Gödselspridning på åkrar blir mer klimatsmart eftersom orötad gödsel annars släpper ut metan

Sverige är ett föregångsland när det gäller utveckling och användning av biogas. Genom satsningar på infrastruktur och lokala anläggningar blir det allt enklare att använda energin från det som tidigare betraktades som skräp.

Vad kostar biogas egentligen?

När det kommer till biogas pris är det inte alltid helt enkelt att ge ett rakt svar. Priset kan variera beroende på användningsområde, produktionsmetod, plats och vilken form gasen levereras i.

Till exempel är biogas som används i fordon oftast billigare än bensin, särskilt för företag och kommuner som har större fordonsflottor. För privatpersoner kan det vara lite dyrare per mil – men klimatvinsten är stor.

Viktiga faktorer som påverkar priset:

  • Typ av biogas (rå biogas eller uppgraderad biometan)
  • Om gasen levereras i rör, som komprimerad gas eller i flytande form
  • Lokala stöd och subventioner för förnybara drivmedel

Det är också viktigt att väga in de långsiktiga fördelarna. Ett lägre klimatavtryck och en mer hållbar energikälla kan i längden vara betydligt mer värdefullt än ett lågt inköpspris.

Så fungerar en biogasanläggning

En biogasanläggning är platsen där magin sker. Det är här rötningen sker under kontrollerade former och biogasen uppstår. Anläggningen består oftast av flera delar, inklusive inmatningstank, rötkammare, gasuppsamlare och lagringstank.

Inmatning och förbehandling

Det organiska materialet som ska omvandlas till gas måste först förbehandlas. Det kan innebära att det mals, blandas eller pastöriseras för att minska risken för smitta.

Rötning i sluten miljö

Materialet pumpas sedan in i en rötkammare där mikroorganismerna bryter ner det i syrefri miljö. Det är här biogasen bildas – en process som tar allt från några dagar till flera veckor beroende på materialets sammansättning.

Uppgradering och lagring

Gasblandningen som bildas innehåller både metan och koldioxid. För att använda gasen som fordonsbränsle behöver den uppgraderas till biometan, vilket görs genom att avlägsna koldioxiden. Den färdiga gasen kan sedan lagras i trycktankar eller levereras direkt in i gasnätet.

Förnybart vs Fossilt

Skillnaden mellan biogas och fossilgas

Biogas skapas av färskt organiskt material som matrester, gödsel och växtdelar. Den ingår i ett naturligt kretslopp och är koldioxidneutral vid förbränning. Gasen bidrar inte till ökade växthusgasutsläpp eftersom den släpper ut samma mängd koldioxid som växterna tidigare bundit upp.

Fossilgas däremot är ett fossilt bränsle som bildats djupt i jordskorpan under miljontals år. Vid förbränning frigörs kol som varit lagrat länge, vilket bidrar till ökningen av växthusgaser. Dessutom består gasen till stor del av metan – en mycket kraftig växthusgas vid läckage.

Biogas som del av ett hållbart energisystem

I takt med att samhället ställer om mot mer hållbara energikällor spelar biogasen en allt viktigare roll. Den är flexibel, lokalproducerad och bygger på resurser som redan finns. Genom att ersätta fossila bränslen i fordon, värme och industri kan biogasen bidra till en stor klimatvinst.

Dessutom skapar den en win-win-situation där avfall omvandlas till något användbart. När matrester från ett hushåll på fyra personer räcker för att driva en bil tolv kilometer i veckan, förstår man vilken potential som finns.

Biogasen hjälper också jordbruket genom att leverera näringsrikt biogödsel, samtidigt som behovet av konstgödsel minskar. Det är ett tydligt exempel på hur teknik och ekologi kan samverka för att lösa moderna miljöproblem.

Biogas som del av ett hållbart energisystem

Framtiden för svensk biogas

Sverige har goda förutsättningar för att bli ännu bättre på att producera och använda biogas. Det finns mycket organiskt material som idag inte tas till vara, både i hushåll och industri. Med rätt investeringar i infrastruktur och teknik kan produktionen av svensk biogas fördubblas eller till och med tredubblas.

Framöver kan vi också få se fler satsningar på biogas från skogsrester genom så kallad förgasning – en process som är särskilt intressant i skogsrika länder som Sverige.

Politiska beslut, klimatinvesteringar och ökad efterfrågan på förnybara bränslen gör att det ser ljust ut för biogasens framtid. Och med tanke på att den bidrar till både renare städer, bättre avfallshantering och starkare kretslopp är det inte svårt att förstå varför så många frågar: vad är biogas?

Leave a comment