Pumpkraftverk i Sverige och hur tekniken lagrar el

Ett pumpkraftverk lagrar el genom att pumpa vatten från ett lägre magasin till ett högre när elen är billig. Vattnet släpps sedan tillbaka genom turbiner när elen behövs. Verkningsgraden ligger på omkring 70 till 80 procent, vilket betyder att ungefär tre fjärdedelar av den el som går in kommer tillbaka.

Sverige har tre pumpkraftverk i drift, alla i Värmland och alla ägda av Fortum: Kymmen, Letten och Eggsjön, tillsammans 89,5 megawatt. Juktan i Västerbotten var landets första och största, men pumpdriften lades ned 1996 och anläggningen går sedan dess som ett vanligt vattenkraftverk på 25 megawatt.

Frågan är aktuell igen av två skäl. Fortum lämnade sommaren 2026 in tillståndsansökningar för två nya anläggningar i Värmland och Dalarna. Vattenfall arbetar samtidigt för att återstarta pumpdriften i Juktan med 315 megawatt.

På den här sidan+

Hur fungerar ett pumpkraftverk?

Grundprincipen är lika enkel som en hink vatten på en hylla. Energin sitter i höjdskillnaden. Ju högre upp vattnet lyfts och ju mer vatten som ryms, desto mer energi kan anläggningen lämna ifrån sig. Allt annat i anläggningen är teknik för att utnyttja den höjdskillnaden effektivt.

Ett pumpkraftverk består av två vattenmagasin på olika nivå, en tunnel eller ledning mellan dem och en maskinsal med pumpturbiner. Samma maskin kan ofta arbeta åt båda hållen. När elen är billig går den som pump och lyfter vattnet uppåt. När priset stiger vänder flödet och maskinen går som turbin.

Fyra faktorer som avgör hur mycket ett verk kan lagra

• Fallhöjden: Avståndet i höjdled mellan magasinen. Fortums planerade anläggning i Bastvålen räknar med omkring 240 meter.
• Magasinens volym: Bestämmer hur många timmar anläggningen orkar leverera innan det övre magasinet är tomt.
• Turbinernas effekt: Avgör hur många megawatt som kan tas ut i stunden, alltså hur snabbt magasinet töms.
• Anslutningen till elnätet: Utan ledningskapacitet i området spelar de tre första faktorerna ingen roll.

Vattnet cirkulerar i ett slutet kretslopp. Samma vattenmängd används om och om igen, med undantag för det som avdunstar eller läcker ut i berget.

Finns det pumpkraftverk i Sverige i dag?

Ja, tre stycken. De har funnits länge nog för att de flesta ska ha glömt bort dem. Fortum driver Kymmen, Letten och Eggsjön i Värmland med en sammanlagd installerad effekt på 89,5 megawatt. Bolaget bekräftade siffran i samband med att det i februari 2025 startade en förstudie om nya anläggningar.

Kymmen är det största av de tre. Letten och Eggsjön är mindre och fungerar snarare som lokala reglerresurser än som storskaliga energilager. Ingen av dem märks i den nationella statistiken över energilagring.

Anläggning	Läge	Ägare	Status 2026
Kymmen	Värmland	Fortum	I drift med pumpfunktion
Letten	Värmland	Fortum	I drift med pumpfunktion
Eggsjön	Värmland	Fortum	I drift med pumpfunktion
Juktan	Storuman, Västerbotten	Vattenfall	Vattenkraftverk på 25 MW. Pumpdriften nedlagd 1996

De tre värmländska verken är alltså landets hela pumpkraftflotta. Till jämförelse godkändes 130 batteriparker i Sverige mellan 2021 och 2025, med 5 116 megawatt effekt enligt branschorganisationen Green Power Sweden. Hur teknikerna förhåller sig till varandra går vi igenom i vår översikt över energilagring.

Vad hände med Juktan och varför pumpar det inte längre?

Juktan togs i drift 1978 som Sveriges första stora pumpkraftverk. Anläggningen byggdes när kärnkraften expanderade och tanken var att lagra nattöverskott.

Kalkylen höll inte över tid. År 1996 byggdes verket om till ett vanligt vattenkraftverk. Vattenfall anger i dag effekten till 25 megawatt.

Sedan 2023 driver Vattenfall ett projekt för att återställa pumpfunktionen, nu i betydligt större skala. Den planerade effekten är 315 megawatt, vilket skulle göra Juktan till Sveriges överlägset största energilager.

Vägen dit har visat sig svårare än väntat. Den 10 februari 2025 avvisade mark- och miljödomstolen Vattenfalls ansökan med motiveringen att den var för otydlig för att kunna prövas. Knäckfrågan var anrikningssanden från den nedlagda Blaikengruvan, som ligger på sjöbotten och skulle behöva flyttas.

Både Naturvårdsverket och vattenmyndigheten påpekade att konsekvenserna av den flytten inte framgick av handlingarna. Vattenfall fick tillbaka 380 000 av 400 000 kronor i ansökningsavgift och har sedan dess hållit nya samråd i Sorsele och Storuman.

Vilka nya pumpkraftverk planeras i Sverige?

Fortum inledde i februari 2025 en förstudie om tre platser: Lekstjärnen i Älvdalens kommun, samt Bastvålen och Höljessjön i Torsby kommun. Förstudien beräknades ta ungefär två år och skulle klargöra om det finns förutsättningar för ett investeringsbeslut.

Under sommaren 2026 lämnade bolaget in tillståndsansökningar för de två första projekten till mark- och miljödomstolen. Enligt uppgifter i branschmedia handlar det om cirka 514 megawatt i Bastvålen och 350 megawatt vid Lekstjärnen, alltså sammanlagt runt 864 megawatt. Höljessjön ligger senare i tidplanen.

Bastvålen är utformat som ett slutet system med två nybyggda magasin som inte påverkar befintliga sjöar och vattendrag. Det är ett medvetet val för att förenkla miljöprövningen, som annars blir tung när naturliga vattendrag berörs.

Tre spår i den svenska pumpkraftplaneringen

• Återstart av befintliga anläggningar: Juktan är exemplet, där maskinerna byts ut och tunnlarna återanvänds.
• Nybyggnad med slutna magasin: Fortums projekt i Värmland och Dalarna, där två konstgjorda magasin byggs vid sidan av naturliga vatten.
• Nedlagda gruvor och stenbrott: Mine Storage planerar en anläggning på 30 megawatt i Vånga utanför Kristianstad, där ett gammalt stenbrott används som magasin.

Ingen av anläggningarna kan stå färdig före 2030-talet. Ledtiden från förstudie till drift ligger på nio till tolv år. Tillståndsprövningen är den del som varierar mest.

Varför byggdes det inte fler pumpkraftverk i Sverige?

Sverige hade under lång tid ett elsystem som klarade sig utan lager. Vattenkraftens reglermagasin i de stora älvarna kunde flytta produktion mellan årstider. Kärnkraften gick dessutom jämnt dygnet runt. Behovet av att spara el från en timme till nästa var helt enkelt litet.

Priserna speglade den situationen. När skillnaden mellan dygnets billigaste och dyraste timme är liten finns det ingen affär i att köpa el billigt och sälja den dyrt några timmar senare. Ett pumpkraftverk lever på just den skillnaden.

Till det kommer investeringens storlek och ledtiden. En anläggning binder miljarder i tio år innan den ger en krona tillbaka. Tillståndsprövningen kan dessutom ändra förutsättningarna på vägen. Juktan blev ett skolexempel: när kalkylen ändrades på 1990-talet var det billigare att bygga om verket till vanlig vattenkraft än att fortsätta pumpa.

Det som ändrats sedan dess är prisrörligheten. Med en växande andel väderberoende produktion varierar priset kraftigt inom samma dygn. Då uppstår den marginal som tekniken behöver. Det är därför både Vattenfall och Fortum räknar om sina gamla kalkyler nu.

Hur hög är verkningsgraden hos ett pumpkraftverk?

Verkningsgraden svarar på hur mycket av den el som gick in i systemet som kommer tillbaka. Energihandboken, som ges ut av branschorganisationen Jernkontoret, anger cirka 70 till 80 procent för pumpkraft. Förlusterna uppstår i pumpen, i turbinen, i friktionen mot tunnelväggarna och genom avdunstning från magasinen.

Litiumjonbatterier ligger högre, men jämförelsen är inte rättvis rakt av. Ett batteri lagrar för timmar och ett pumpkraftverk för dygn.

Teknik	Verkningsgrad	Typisk lagringstid	Vad tekniken kräver
Pumpkraftverk	70 till 80 procent	Över ett dygn	Två magasin med stor höjdskillnad
Litiumjonbatteri	85 till 100 procent	Minuter till timmar	Nätanslutning och en yta att ställa containrarna på
Tryckluftslagring	42 till 54 procent	Över ett dygn	Bergrum eller saltkavernar
Vätgas med bränslecell	20 till 50 procent	Veckor	Elektrolysör, lager och bränslecell

Siffrorna i tabellen kommer från Energihandboken. Poängen är att teknikerna inte konkurrerar om samma uppgift. Batterier hanterar sekunder och timmar. Pumpkraft hanterar dygn och veckor.

Pumpkraft eller batterier i det svenska elsystemet?

Sverige har fyra elområden och skillnaden mellan dem är kärnan i problemet. Produktionen ligger i norr och förbrukningen i söder. Enligt Svenska kraftnäts förklaring av elområden och prisskillnader beror skillnaderna på begränsad överföringskapacitet mellan områdena. Till det kommer nedlagd termisk kraft i söder och en stor utbyggnad av vindkraft i norr.

Ett energilager löser inte överföringsproblemet, men det kan jämna ut dygnet inom ett område. Där har batterierna tagit täten. Av de 130 godkända batteriparkerna ligger omkring hälften i elområde 3 och ungefär trettio procent i elområde 4, alltså där bristen är störst.

Pumpkraften har den motsatta geografin. Höjdskillnaderna finns i Norrland, Dalarna och Värmland, medan effektbehovet är störst i Skåne och Mälardalen. Det gör pumpkraften till en resurs för hela systemet snarare än för en enskild region. Utbyggnaden av stamnätet behöver då hålla samma takt.

Så stor är pumpkraften i världen

Pumpkraft är inte en nisch internationellt sett. Enligt International Hydropower Associations faktablad om pumpkraft uppgår den globala installerade kapaciteten till närmare 200 gigawatt, vilket motsvarar över 94 procent av världens långtidslagring av el.

IEA konstaterar i sin marknadsrapport om vattenkraft att pumpkraft väntas stå för omkring 30 procent av nettotillskottet av storskalig ellagring fram till 2030. Samma rapport pekar ut lönsamheten som det stora hindret, eftersom ersättningen för flexibilitetstjänster på många marknader är för låg för att bära investeringen.

I Europa finns tekniken framför allt i alperna och i Norden. Schweiziska Nant de Drance på 900 megawatt togs i drift 2022 efter fjorton års byggtid. Österrikiska Limberg III på 480 megawatt invigdes i september 2025 efter fyra år, till en kostnad av omkring 572 miljoner euro.

Vilka tillstånd krävs för att bygga ett pumpkraftverk?

Ett pumpkraftverk räknas som vattenverksamhet enligt miljöbalken. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Prövningen omfattar både byggskedet och den framtida driften, inklusive hur vattennivåerna får variera i magasinen.

Ovanpå det ligger den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt Havs- och vattenmyndighetens frågor och svar om den nationella planen ska all svensk vattenkraft omprövas för moderna miljövillkor enligt miljöbalken och EU:s ramdirektiv för vatten. Arbetet inleddes i februari 2022 och beräknas ta ungefär tjugo år, med anläggningarna grupperade efter avrinningsområde. Regeringen har sedan dess pausat de fortsatta omprövningarna och skjutit fram inlämningsfristerna flera gånger.

Juktanärendet visar vad som händer när underlaget inte räcker. Domstolen prövade aldrig sakfrågan, utan avvisade ansökan därför att konsekvenserna av att flytta gruvavfallet inte gick att bedöma.

Vad kostar ett pumpkraftverk och hur lång tid tar bygget?

Investeringarna räknas i miljarder kronor och byggtiderna i år, ibland i decennier. Två europeiska exempel ger spännvidden.

Limberg III i Österrike tillförde 480 megawatt för omkring 572 miljoner euro och byggdes på fyra år. Det gick fort eftersom anläggningen byggdes in i en befintlig kraftverksgrupp med magasin som redan fanns. Nant de Drance i Schweiz byggdes från grunden med sjutton kilometer nya tunnlar under alperna, tog fjorton år och kostade omkring två miljarder dollar.

För Juktan avsatte Vattenfall 57 miljoner kronor enbart till förprojekteringen 2023. Investeringsbeslutet planerades till 2027. Driftstarten har i olika beskrivningar angetts till 2032 respektive 2034.

Den långa ledtiden är i sig ett argument i debatten. En anläggning som beslutas i dag levererar el först in på 2030-talet, medan en batteripark kan stå färdig inom ett par år.

Hur påverkar pumpkraftverk miljön?

Under drift släpper ett pumpkraftverk inte ut några växthusgaser och förbrukar inget vatten i egentlig mening. Påverkan ligger i själva anläggningen och i hur vattennivåerna varierar.

Snabba nivåförändringar i magasinen stör strandzonen, som är den mest artrika delen av en sjö. Nya magasin innebär avverkning och schaktning. Dammar och tunnlar påverkar fiskens vandringsvägar, vilket är just det den nationella planen för moderna miljövillkor ska rätta till i den befintliga vattenkraften.

Slutna system är branschens svar på invändningarna. Genom att bygga två konstgjorda magasin vid sidan av naturliga vatten begränsas påverkan till ett avgränsat område. Samma tanke ligger bakom gruvprojekten, där hålrummen redan finns.

Juktan visar samtidigt att gamla industrimiljöer bär på sina egna problem. Anrikningssanden i Blaiksjön skulle inte ha varit en fråga om anläggningen legat i orörd terräng.

Vanliga frågor om pumpkraftverk

Går det åt mer el än pumpkraftverket producerar?

Ja. Ett pumpkraftverk producerar ingen ny energi utan flyttar energi i tiden. Med en verkningsgrad på 70 till 80 procent går ungefär en femtedel till en fjärdedel förlorad i pumpar, turbiner och friktion. Affären går ändå ihop när elen som köps in är billig och elen som säljs är dyr.

Vad är skillnaden mellan ett pumpkraftverk och ett vanligt vattenkraftverk?

Ett vanligt vattenkraftverk använder vatten som rinner till naturligt från nederbörd och smältvatten. Ett pumpkraftverk pumpar tillbaka samma vatten uppåt igen med el från nätet. Det första är en energikälla och det andra ett energilager.

Hur stor andel av världens energilagring står pumpkraft för?

Över 94 procent av världens långtidslagring av el sker i pumpkraftverk, enligt International Hydropower Association. Den globala installerade kapaciteten ligger på närmare 200 gigawatt, vilket är många gånger mer än all batterikapacitet i världen tillsammans.

Vad betyder ett slutet system i ett pumpkraftverk?

Ett slutet system, ofta kallat closed loop, innebär att båda magasinen är konstgjorda och saknar förbindelse med naturliga vattendrag. Samma vattenmängd cirkulerar mellan dem. Fördelen är att fiskvandring och naturliga flöden inte påverkas, vilket förenklar miljöprövningen.

Kan gamla gruvor användas som pumpkraftverk?

Ja, principen fungerar och prövas i Sverige. Mine Storage planerar en anläggning på 30 megawatt i ett nedlagt stenbrott i Vånga utanför Kristianstad. Fördelen är att hålrummen redan är utsprängda. Nackdelen är att gamla gruvmiljöer ofta innehåller avfall som måste hanteras först.

Varför byggs pumpkraftverk i Norrland och Värmland?

Fallhöjd är det enda kravet som inte går att bygga bort. De svenska platser som har flera hundra meter höjdskillnad mellan två möjliga magasin ligger i fjällkedjan och i de värmländska och dalska höjderna. Skåne har effektbristen men saknar bergen.

Påverkar pumpkraftverk fisk och vattenmiljö?

Ja, i varierande grad. Dammar och intag påverkar fiskens vandring. Snabba nivåförändringar sliter dessutom på strandzonen. Ett slutet system utan koppling till naturliga vattendrag minskar påverkan kraftigt, vilket är skälet till att nya projekt utformas så.

När kan Juktan börja pumpa igen?

Tidigast in på 2030-talet. Vattenfall planerade investeringsbeslut till 2027 och har angett driftstart till 2032 i vissa beskrivningar och 2034 i andra. Tillståndsfrågan om gruvavfallet i Blaiksjön behöver lösas först.

Kan pumpkraft ersätta kärnkraft?

Nej, teknikerna gör olika saker. Kärnkraft producerar energi medan pumpkraft flyttar redan producerad energi till en annan tidpunkt. Ett elsystem med mycket väderberoende produktion behöver båda delarna, alltså både planerbar produktion och lagring.