Batteriåtervinning i Sverige och EU:s nya batteriförordning

Batteriåtervinning innebär att metaller som litium, kobolt, nickel och koppar tas ut ur uttjänta batterier och används på nytt. Sedan den 18 augusti 2025 styrs området av EU:s batteriförordning, som ersatte det gamla batteridirektivet och för första gången ställer krav på hela batteriets livscykel. Sverige har kompletterat förordningen med egna bestämmelser i förordning (2025:813).

Insamlingsmålet för bärbara batterier stiger till 63 procent 2027 och 73 procent 2030. Senast vid utgången av 2027 ska dessutom 90 procent av kobolten, koppar, blyet och nickeln samt 50 procent av litiumet i insamlade batterier återvinnas. Här går vi igenom vilka regler som gäller, hur återvinningen fungerar och var du lämnar dina batterier.

På den här sidan+

Vad säger EU:s batteriförordning?

Batteriförordningen (EU) 2023/1542 trädde i kraft den 17 augusti 2023, men olika delar har börjat gälla vid olika tidpunkter. De delar som rör producentansvar och avfallshantering tillämpas sedan den 18 augusti 2025. Eftersom det är en förordning och inte ett direktiv gäller reglerna likadant i alla medlemsländer utan att behöva skrivas om till nationell lag.

Det nya med förordningen är att den täcker hela kedjan. Tidigare reglerades främst insamling och behandling av uttjänta batterier, medan de nya reglerna också omfattar hur batteriet tillverkas, vilka råvaror som får användas och hur mycket återvunnet material ett nytt batteri måste innehålla.

Förordningen inför också en skyldighet att göra riskbedömningar i leverantörsledet. Alla som sätter batterier på EU-marknaden, med undantag för små och medelstora företag, måste ha en policy för tillbörlig aktsamhet som hanterar sociala och miljömässiga risker i utvinningen av kobolt, litium, nickel och mangan.

Vilka batterikategorier finns?

Förordningen delar in batterier i fem kategorier, och kraven skiljer sig åt mellan dem. Kategorin för lätta transportmedel är ny och tillkom eftersom elcyklar och elsparkcyklar har blivit så vanliga att de behöver egna regler.

• Bärbara batterier: Batterier som väger högst 5 kilo och inte är avsedda för industriellt bruk, exempelvis AA-batterier och mobilbatterier.
• Batterier för lätta transportmedel: Batterier upp till 25 kilo i elcyklar, elsparkcyklar och liknande fordon.
• Industribatterier: Batterier över 5 kilo avsedda för industriell användning, inklusive stationära energilager.
• Startbatterier: Batterier som driver startmotor, belysning eller tändning i fordon.
• Elfordonsbatterier: Tunga batterier över 25 kilo som ger drivkraft åt elbilar och laddhybrider.

Uppdelningen spelar roll i praktiken. Insamlingsmålen gäller bara de två första kategorierna, medan de tre tunga kategorierna i stället omfattas av ett krav på att allt uttjänt material ska samlas in kostnadsfritt för slutanvändaren, oavsett märke, kemi eller skick.

Vilka insamlingsmål gäller?

Insamlingsgraden mäts som andelen insamlade batterier i förhållande till hur mycket som säljs. Enligt Europaparlamentet samlades knappt hälften, 47 procent, av de bärbara batterierna i EU in för återvinning under 2020, vilket är utgångsläget för de skärpta målen.

Batterityp	Insamlingsmål	Senast
Bärbara batterier	63 procent	31 december 2027
Bärbara batterier	73 procent	31 december 2030
Lätta transportmedel	51 procent	31 december 2028
Lätta transportmedel	61 procent	31 december 2031

Det svåra med bärbara batterier är att de blir kvar i byrålådor och i apparater som aldrig lämnas in. Ett batteri som sitter kvar i en gammal leksak eller i en trasig hörlur räknas i statistiken som sålt men aldrig insamlat, vilket drar ned insamlingsgraden trots att inget hamnar i naturen.

Hur mycket av materialet måste återvinnas?

Kraven finns i två lager. Det första handlar om hur mycket metall som ska tas ut ur de batterier som faktiskt samlas in, och där gäller nivåerna 90 respektive 50 procent från och med utgången av 2027. Kobolt, koppar, bly och nickel ligger på den högre nivån medan litium ligger på den lägre, och båda skärps ytterligare 2031.

Det andra lagret handlar om nytillverkade batterier. Minimiandelar av återvunnet material ska användas i nya batterier: 16 procent kobolt, 85 procent bly, 6 procent litium och 6 procent nickel. Kraven räknas på material från både tillverkningsspill och konsumentavfall, och de skärps i ett andra steg längre fram.

Litiumkravet på 50 procent är det tekniskt svåraste. Litium förekommer i låga halter och har historiskt lakats ut i processavfallet, vilket gjorde att äldre återvinningsprocesser återvann nickel och kobolt men lät litiumet gå förlorat. Det är först under senare år som processer för att fånga litiumet har blivit industriellt gångbara.

Vad är batteripasset och när kommer det?

Batteripasset är ett digitalt informationsblad som nås via en QR-kod på batteriet. Det ska innehålla uppgifter om tillverkning, kemisk sammansättning, kapacitet, prestanda och hur batteriet ska hanteras när det är uttjänt, och blir obligatoriskt från februari 2027.

Kravet gäller elfordonsbatterier, batterier för lätta transportmedel och uppladdningsbara industribatterier med en kapacitet över 2 kilowattimmar. Samma batterier ska också ha en märkning som redovisar koldioxidavtrycket över hela livslängden, vilket gör det möjligt att jämföra två batterier med samma kapacitet men olika ursprung.

Nyttan ligger främst i andrahandsledet. En verkstad som får in ett begagnat elbilsbatteri kan i dag sällan veta hur det har laddats och hur mycket kapacitet som är kvar, medan batteripasset gör det möjligt att bedöma om batteriet ska repareras, användas som stationärt energilager eller gå direkt till materialåtervinning.

Måste mobiltelefoner ha utbytbart batteri?

Ja. Bärbara batterier i apparater ska utformas så att användaren själv kan ta bort och byta ut dem, och kravet börjar gälla i februari 2027. Det innebär i praktiken att limmade batterier i mobiltelefoner och hörlurar behöver konstrueras om.

Regeln har ett tydligt syfte: en produkt som skrotas när batteriet dör blir avfall långt före sin tekniska livslängd. Ett bytbart batteri förlänger livslängden på hela apparaten och minskar därmed uttaget av kritiska råvaror i ett tidigare led än återvinningen gör.

Konsumenten ska dessutom få mer information direkt på batteriet, bland annat om kapacitet, förväntad livslängd, kemisk sammansättning och symbolen för separat insamling. Kravet på tydlig märkning hänger ihop med insamlingsmålen, eftersom felaktig sortering är en av de vanligaste orsakerna till att material går förlorat.

Var lämnar man uttjänta batterier i Sverige?

Producentansvaret innebär att den som först tillhandahåller ett batteri i Sverige också ansvarar för att det tas om hand. Ansvaret sköts genom godkända producentansvarsorganisationer, och Naturvårdsverket registrerar, godkänner och utövar tillsyn över dem. De godkända organisationerna är Batterikretsen AB, Batteriretur Sverige AB och FoRetur AB.

För hushållen finns insamlingen på återvinningscentraler, i batteriholkar vid butiker och i fastighetsnära insamlingssystem. Butiker som säljer batterier är skyldiga att ta emot uttjänta batterier av samma slag, och för elfordonsbatterier och startbatterier gäller att mottagningen ska vara kostnadsfri.

Ett batteri hör aldrig hemma i förpackningsinsamlingen. Litiumbatterier som kommer in i fel fraktion är en vanlig brandorsak vid sorteringsanläggningar och i sopbilar, eftersom ett skadat cellhölje kan leda till en termisk rusning som är svår att släcka.

Hur ser batteriåtervinningen ut i Sverige?

Sverige har haft ambitionen att bygga upp en egen kedja för elbilsbatterier, men den har fått bakslag. Anläggningen Revolt Ett i Skellefteå, uppförd av Northvolt, stängdes under koncernens ekonomiska kris och personalen sades upp. Anläggningen hade en kapacitet på 8 500 ton om året och återvann litium, kobolt, nickel och mangan.

Det amerikanska batteriföretaget Lyten tecknade i mars 2026 ett bindande avtal om att köpa Revolt Ett, efter att först ha förvärvat Northvolts fabrik i samma stad. Bolaget uppgav i april 2026 att en återstart av återvinningsverksamheten ligger längre fram i tiden, och någon ny driftstart har inte meddelats.

Under tiden går svenska elbilsbatterier huvudsakligen till anläggningar i andra länder. För bärbara batterier och startbatterier fungerar däremot kedjan sedan länge, och blybatterier från bilar är den batterityp där återvinningen är mest utvecklad, med krav på 85 procent återvunnet bly i nya batterier.

Hur går återvinningen av ett litiumbatteri till?

Processen börjar med att batteriet laddas ur helt, eftersom ett laddat batteri utgör en brandrisk i varje efterföljande steg. Större batterier demonteras därefter för hand ned till modulnivå, vilket är arbetskrävande och en av orsakerna till att återvinning av elbilsbatterier kostar mer per kilo än återvinning av bärbara batterier.

Nästa steg är mekanisk bearbetning. Cellerna krossas i skyddad atmosfär och materialet separeras i plast, aluminium, koppar och ett mörkt pulver som innehåller de värdefulla metallerna. Pulvret kallas svart massa och är den produkt som går vidare till kemisk behandling.

Ur den svarta massan utvinns metallerna antingen genom upphettning i smältugn eller genom att materialet löses i syra och metallerna fälls ut var för sig. Den senare metoden är den som klarar att få ut litium med hög utbytesgrad, och den byggs därför ut i takt med att kraven i batteriförordningen skärps.

Vanliga frågor om batteriåtervinning

Vilka batterier omfattas av EU:s batteriförordning?

Alla batterier som sätts på EU-marknaden omfattas, indelade i fem kategorier: bärbara batterier, batterier för lätta transportmedel, industribatterier, startbatterier och elfordonsbatterier. Kraven skiljer sig åt mellan kategorierna.

Vilket insamlingsmål gäller för bärbara batterier?

Insamlingsmålet är 63 procent senast den 31 december 2027 och 73 procent senast den 31 december 2030. För batterier i elcyklar och elsparkcyklar gäller 51 procent senast 2028 och 61 procent senast 2031.

Hur mycket litium måste återvinnas ur ett batteri?

Senast vid utgången av 2027 ska 50 procent av litiumet i insamlade batterier återvinnas. För kobolt, koppar, bly och nickel är kravet 90 procent, och samtliga nivåer skärps ytterligare 2031.

När kommer batteripasset?

Batteripasset blir obligatoriskt från februari 2027 för elfordonsbatterier, batterier för lätta transportmedel och uppladdningsbara industribatterier över 2 kilowattimmar. Uppgifterna nås via en QR-kod på batteriet.

Måste alla mobiler få utbytbart batteri?

Bärbara batterier i apparater ska från februari 2027 vara utformade så att användaren själv kan ta bort och byta ut dem. Kravet gäller nya produkter som sätts på marknaden och innebär att limmade batterilösningar behöver konstrueras om.

Kostar det något att lämna in ett elbilsbatteri?

Nej. Avfall från elfordonsbatterier, startbatterier, industribatterier och batterier för lätta transportmedel ska samlas in kostnadsfritt för slutanvändaren, oavsett batteriets kemi, skick, märke eller ursprung.

Varför får batterier inte slängas i förpackningsinsamlingen?

Litiumbatterier som hamnar i fel fraktion är en vanlig orsak till bränder i sopbilar och sorteringsanläggningar. Ett skadat batteri kan hettas upp okontrollerat, och sådana bränder är svåra att släcka.