Vad är grönt stål?
Grönt stål är stål som produceras med kraftigt sänkta klimatutsläpp jämfört med konventionella masugnar som drivs av kol och koks. I praktiken betyder det två saker: antingen att man använder mycket hög andel återvunnet skrot i en ljusbågsugn (EAF) och matar processen med fossilfri el, eller att man ersätter kolet i järnmalmsreduktionen med vätgas och sedan smälter i EAF. Båda vägarna kräver spårbar el och transparent rapportering.
Eftersom det saknas en enhetlig, officiell definition behöver du därför gå bortom slagorden och fråga efter detaljerade siffror. Många undrar “vad är grönt stål?” och svaret landar i mätbar CO2e per ton, tydliga systemgränser samt oberoende verifiering, till exempel via miljövarudeklarationer (EPD) som visar hela vägen från gruva till färdig plåt.
Så funkar vätgasreduktion och elugn
I en masugn används kol för att dra bort syret från järnmalmen, vilket skapar stora CO2-utsläpp. Med vätgasreduktion, som i HYBRIT-konceptet, används i stället väte framställt med fossilfri el via elektrolys av vatten. Vätet reagerar med syret i malmen, och biprodukten blir vattenånga i stället för koldioxid. Det reducerade järnet (DRI) smälts sedan i en eldriven ljusbågsugn, där elens ursprung blir avgörande för klimatprestandan.
Tekniken kräver rejäla mängder stabil, fossilfri el och välplanerad infrastruktur för vätgaslagring, men den gör det möjligt att i praktiken eliminera fossila utsläpp från själva reduktionen. När du hör om “fossilfritt stål” är det oftast den här kombinationen – vätgasreduktion plus EAF på fossilfri el – som avses, och det är därför metoden lyfts som en väg mot nära nollutsläpp.
SSAB och HYBRIT
SSAB, LKAB och Vattenfall driver tillsammans HYBRIT, en svensk satsning som sätter standarden för hur transparens och teknik kan gå hand i hand. SSABs arbete med grönt stål handlar inte bara om att byta ut kol mot vätgas; det handlar också om att visa upp exakta data, spårbar el, och tydliga systemgränser så att kunder kan jämföra alternativ. När du utvärderar “ssab grönt stål” i upphandling eller egna inköp, gör det enkelt men strikt:
- Be om en EPD och säkerställ att den omfattar hela vägen från malm till utlevererad produkt.
- Kontrollera vilka utsläpp som räknats in: elens ursprung, processgaser, transporter och legeringar.
- Jämför CO2e per ton mot alternativ och se om siffrorna är tredjepartsgranskade.
Med den disciplinen filtrerar du bort gröna påståenden och ser vad som faktiskt levereras.
Sverige tar täten med nya satsningar
Sverige har klivit fram som testbädd för nästa generations stål, med både etablerade aktörer och nya uppstickare. Här finns en stark kombination av fossilfri el, gruvnäring och industriell kompetens som gör det möjligt att pressa utsläppen rejält. “Grönt stål i Sverige” är därför mer än en slogan; det är en växande värdekedja där gruvan, reduktionen, elförsörjningen och smältningen knyts samman med data och spårbarhet.
Samtidigt ökar kraven från kunder i fordon- och byggsektorn, och EU:s CBAM gör klimatprestanda till ett pris i sig. Internationellt ser vi parallella initiativ hos ArcelorMittal, Salzgitter och Beltrame, men den svenska modellen betonar fossilfri el och vätgas i större skala. För dig som köper stål betyder det kortare väg till leverantörer som kan visa siffror, inte bara mål.
Grönt stål i Boden
I Boden byggs en helt ny anläggning som siktar på storskalig, vätgasbaserad produktion – ofta kallad “grönt stål i Boden”. Företaget Stegra, tidigare H2 Green Steel, kopplar samman egen vätgasproduktion, reduktion och ljusbågsugn till ett flöde som från start ska pressa utsläppen.
Det som gör Boden intressant för dig är just skalan: när volymerna växer blir det lättare att få till kontinuitet i leveranserna, och fler produktkategorier kan få låg klimatintensitet. Samtidigt är energibehovet omfattande och kräver elnät, lagring och långsiktiga elavtal som håller i alla lägen. För inköpare innebär det att du kan börja ställa volymkrav på låg CO2e per ton i upphandlingar, samtidigt som du följer upp med EPD:er som visar hela kedjan. Här blir “grönt stål Boden” ett konkret verktyg, inte bara en rubrik.
Kostnader, energi och risker att ha koll på
Teknikskiftet är lovande men inte riskfritt. Investeringarna är stora, och elbehovet är betydande – det påverkar både priser och tillgänglighet i systemet. Flera forskningsrapporter har pekat på att om fel teknik väljs i stor skala kan kapital bindas i lösningar som snabbt blir omoderna.
Din nytta? Du kan hantera osäkerheten genom att kräva transparenta planer, realistiska tidslinjer och mätbara delmål för utsläppsminskning. Se också efter hur leverantörer säkrar fossilfri el över tid och hur de hanterar flaskhalsar i nät och vätgaslogistik. För att göra det konkret när du utvärderar erbjudanden:
- Elbehov och nätkapacitet: Finns det faktiska avtal för fossilfri el och planer för effekttoppar?
- Kapitalbindning och räntor: Är investeringen finansierad utan att skjuta över risk på kunden via osäkra tillägg?
- Teknikrisk och inlåsning: Finns vägval som undviker att du låser in dig i äldre teknik om bättre processer dyker upp?
När är stål verkligen hållbart?
Här är nyckeln: det räcker inte att kalla något “klimatsmart” – det ska gå att verifiera. Du vill se robust metodik, tydliga systemgränser och faktiska utsläppsvärden som håller för jämförelser. Återvinning är starkt, men i takt med att efterfrågan växer behöver primär produktion med låg klimatintensitet ta en större del. Och allt detta måste vara öppet redovisat.
Metoder och nyckeltal
Be om CO2e per ton enligt vedertagna standarder, gärna med oberoende granskning. Seriösa leverantörer kopplar siffror till specifika produkter och verk, inte generella antaganden.
Gränser i värdekedjan
Se om deklarationen gäller “cradle-to-gate” och inkluderar el, reduktion, transporter och legeringar. Undvik jämförelser där leverantörer räknar olika delar av kedjan.
Siffror per ton stål
Jämför alternativ på produktnivå, inte bara företagsnivå. En EPD gör det möjligt att sätta pris och klimat i samma matris och välja det bästa paketet för dina krav.
Så väljer du rätt i praktiken
Börja med att skriva in klimatkrav i dina förfrågningar – exempelvis ett övre gränsvärde för CO2e per ton och krav på EPD på artikelnivå. Lägg till spårbar el, redovisade systemgränser och hur vätgasen produceras. Fråga efter bevis på långsiktiga elavtal och hur leverantören hanterar effekttoppar. Utvärdera “ssab grönt stål” och “grönt stål i Sverige” sida vid sida med internationella alternativ, men premieras ska den som visar verifierade siffror och stabil leverans.
Titta särskilt på Boden-satsningen för större volymer, men väg in nätkapacitet och tidsplan. När du kombinerar tydliga klimatkrav, skarp uppföljning och konkurrens mellan leverantörer får du både pris och klimatprestanda – och då gör dina inköp verklig skillnad med grönt stål.