PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en enorm grupp syntetiska kemikalier – fler än 10 000 identifierade ämnen – som alla har det gemensamt att de är mycket svåra att bryta ner. I dag finns dessa ämnen överallt: i regnvatten, dricksvatten, mat, smink, textilier och till och med i vin. Nästan alla människor har PFAS i kroppen.
Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de inte finns naturligt i miljön – de är skapade av människan för sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Det gör dem mycket användbara men också extremt miljöfarliga. Deras uthållighet har gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier”.
Vad är PFAS och varför används de?
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De började användas på 1950-talet för att de klarar höga temperaturer, kemikalier, UV-ljus och har utmärkta ytaktiva egenskaper.
Därför hittar man PFAS i allt från stekpannor med non-stick-beläggning, funktionskläder och regnjackor till brandskum, rengöringsmedel, matförpackningar, kosmetika, skidvalla och ögondroppar. De kan även användas i vissa bekämpningsmedel och elektroniska komponenter. Det är just denna mångsidighet som gjort att PFAS spridits så kraftigt i samhället.
PFAS i miljön: ett globalt problem
Alla PFAS-ämnen är syntetiska och bryts ner extremt långsamt, om de ens gör det. Därför har de spridits via luft, vatten och avfall till i stort sett hela vår planet. PFAS finns i isbjörnars blod i Arktis, i nederbörd, i växter och djur – även där inga direkta utsläpp skett. De kan tas upp av växter och djur, ansamlas i organismer och anrikas högre upp i näringskedjan.
I Sverige är brandskum en av de största källorna till PFAS-föroreningar. Flera kommuner har haft förhöjda halter i dricksvattnet, bland annat Kallinge där boende under lång tid fick i sig vatten med mycket höga halter av PFAS.
Hälsorisker kopplade till PFAS
PFAS är fett- och vattenavvisande, men binder i kroppen inte till fettvävnad som andra miljögifter – utan till proteiner, till exempel i blod och lever. Vissa PFAS lagras i kroppen i flera år. Fyra av de vanligaste ämnena har halveringstider på cirka fem år.
Forskning visar kopplingar mellan höga halter PFAS och:
- Leverskador
- Sköldkörtelrubbningar
- Försämrat immunförsvar (bland annat sämre svar på vaccinationer)
- Försämrad fertilitet
- Lägre födelsevikt hos barn
- Förhöjda blodfetter
- Testikel- och njurcancer
- PCOS och tarmsjukdomar
De mest studerade PFAS-ämnena, som PFOA och PFOS, är idag klassificerade som misstänkt cancerframkallande och reproduktionstoxiska. Men det finns tusentals andra PFAS – de flesta är inte ens testade än.
Var i Sverige finns PFAS i dricksvattnet?
PFAS i vattentäkter har påvisats på många håll i Sverige, oftast i närheten av flygplatser, militära övningsfält och industrier där brandskum använts. Flera kommuner har fått stänga eller byta dricksvattentäkter på grund av förhöjda halter. Det sker nu en omfattande nationell kartläggning av grundvatten, jord och ytvatten för att identifiera fler förorenade områden.
Ett stort bekymmer är att PFAS sprids lätt i mark och vatten. De är vattenlösliga och mycket rörliga. Det gör att ett förorenat område kan påverka vattentäkter långt därifrån och att föroreningen kan pågå i årtionden.
PFAS i livsmedel och konsumentprodukter
PFAS har påträffats i flera sorters vin, sannolikt via förorenat vatten eller förpackningar. Livsmedelsverket bedömer att den mesta PFAS vi får i oss kommer från mat och dricksvatten.
Dessa kemikalier används fortfarande i matförpackningar (exempelvis popcornpåsar och pizzakartonger), ögondroppar och smink, trots att alternativ finns. Vissa produkter marknadsförs som ”PFOA-fria”, men kan ändå innehålla andra PFAS.
Reglering och förbud av PFAS
EU har infört förbud mot vissa PFAS-ämnen, som PFOA och PFOS. Flera regler träder i kraft 2026 för bland annat PFHxA och PFHxS. Men processen att förbjuda ett ämne i taget är långsam och ineffektiv. Sverige driver på för att hela PFAS-gruppen ska regleras som en enhet inom EU. Detta arbete leds bland annat av Kemikalieinspektionen och sker i samarbete med andra länder.
Vanliga frågor och svar om PFAS
Vad står PFAS för?
PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Dessa är syntetiskt framställda kemikalier som inte förekommer naturligt, och som har unika egenskaper som gjort dem populära i många produkter.
Hur får jag i mig PFAS?
Du får i dig PFAS främst genom mat och dricksvatten. Du kan också exponeras via inomhusluft, damm och produkter du använder – som smink, kläder och rengöringsmedel.
Kan jag få bort PFAS ur kroppen?
Nej, det finns idag inga metoder för att aktivt få ut PFAS ur kroppen. Olika PFAS försvinner i olika takt, men vissa kan stanna i kroppen i många år. Kroppen bryter ner dem mycket långsamt.
Vilka symtom kan PFAS ge?
Symtomen är ofta ospecifika. Studier visar kopplingar till leverskador, förhöjda kolesterolvärden, sämre immunförsvar, sköldkörtelproblem och i vissa fall ökad risk för cancer. Symtomen beror på vilken dos man fått i sig och hur länge exponeringen pågått.
Vad kan du göra som konsument?
Du kan välja produkter som är PFAS-fria – fråga i butik, leta efter miljömärkningar som Bra Miljöval och undvik produkter med vatten- och smutsavvisande egenskaper om det inte är nödvändigt.
Samtidigt är det viktigt att påverka politiker och företag. Först när PFAS-föroreningen minskar i naturen kommer halterna i vår mat och kropp att sjunka. Därför behöver vi ett globalt förbud mot PFAS – för vår framtid och för planetens skull.